Aftonbladet – 13 maj 1872, sida 3

het komme Frankrike att böta, då kabinet tet i Berlin håller på sina garantier. Cloch bekämpar också församlingens upplösning Journal des Debats anser, att en dylik upp lösning icke kan komma i fråga, så länge fienden håller en del af Frankrike besat och så länge Thiers behöfver församlingens bestånd och auktoritet för att kunna un derhandla. General Chanzy, hvilken nyligen blif vit chef för nationalförsamlingens venster har vid ett möte af partiet hållit ett tal. uti hvilket han förklarar att vensterns uppgift är att reorganisera landet genom liberala institutioner och göra ett loyalt försök med den konservativa republiken, reserve rande åt framtiden att afgöra om landets definitiva konstitation. Det utskott, som blifvit tillsatt för att undersöka förbållandet med kapitulationerna under sista kriget, berömmer i sitt utlåtande angående Phalsbourgs kapitulation kommendanten Faillauts handlingssätt och tillstyrker att han skall utnämnas till kommendör af hederslegionen. Kommendanten på Neu-Breisach undgår klander på grund af den feghet och insubordination, som den garnison, hvilken han hade under sitt befäl, visade. En af franska nationalförsamlingens kommissioner har nyligen utarbetat ett lagförslag, som åsyftar, att hvarje tidning, som sysselsätter sig med nationalförsamlingens sfverläggningar, likasom under kejsardömet skall vara förbunden att intaga ett officielt eferat. Det är emellertid icke nog för dessa ycurger, säger den tidning, ur hvilken vi remtat denna uppgift, att tidningarna skola ffentliggöra det referat, som blifvit redigeadt under majoritetens ledning, utan de ordra derjemte att det skall införas på förta sidan, med i ögonen fallande stilar och ramför hvarje ledande artikel. Att reglera ill och med tidningarnas inbrytning, är verkligen en värdig uppgift för franska lagtiftare i ett ögonblick, då sex af Frankrices departement ännu äro ockuperade af: ienden och då man måste söka anskaffa tre nilliarder, för att friköpa denna del af omådet. Den 4 dennes har landtdagen i Prag blif rit afslutad eller rättare ajournerad på obe tämd tid, sedan den valt 54 deputerade till iksrådet. Emedan landtdagen räknar enlast 137 medlemmar i stället för 202, och lå dessa 137 allesammans tillhöra det ty-ska partiet, hafva valen till riksrådet utfal-: it enhälligt. Correspondance Slave, som. stiftades år 1868 och utgifves på franska, skrifver den 4 dennes: Centralismens förryck växer dag för dag. I går har polisen i Wien indragit oppositionstidningarna Vaterland och Wanderer; i Prag hafva Poitik, Pokrok och Narodni Listy blifvit inlragna. En sådan förföljelse mot den feleralistiska pressen gör hvarje diskussion. Mt regeringspolitiken omöjlig. Det republikanska reformpartiets konvent i Cincinnati, hvilket, såsom xenom telegrafen redan är bekant, uppställt Horace Greely som sin kandidat för nästa oresidentval, måste företaga sex omröstninsar innan någon af kandidaterne erhöll ab;olut majoritet. Vid femte omröstningen voro rösterna ännu splittrade på fem kandidater, och af desse hade Charles Francis Adams, örut sändebud i London, de flesta rösterna, remligen 309, hvilket blott var sju röster under absolut majoritet, och :efter honom com Horace Greely med 258 röster. De öfige kandidaterne voro senator Lyman Trumull med 91, domaren David Davis, arbetarartiets kandidat, med 30 och öfverdomaren Jhase med 24 röster. Att Horace Greely lutligen vann seger, berodde på represenanterne för Illinois, som öfvergingo tillhoiom, då det var alldeles afgjordt, att de sju öster, som felades för Adams, omöjligen unde förvärfvas åt honom. Greely fick vid jette omröstningen 319 röster och blef såunda det nyrepublikanska partiets kandidat ill presidentsplatsen. Partiets kandidat som icepresident blef, såsom bekant, guvernören Missouri, Benjamin Gratz Brown. Horace ireely är en energisk och kunskapsrik man, om från en ringa plats arbetat sig upp till len höga ställning han nu innehar. Han ir född 1811 i Amherst i New-Hampshire, attes 1825 i lära i ett tryckeri i Vermont ch begaf sig 1831 till Newyork, der han rbetade som sättare. Trenne år derefter örjade han utgifva ett litterärt veckoblad, nen detta företag kröntes ej med någon synerlig framgång. År 1841 grundlade han Vewyork Tribune, som under hans ledning lifvit en af de inflytelserikaste tidningarna Förenta Staterna. År 1848 valdes han ill medlem af kongressen, och tre år derfter begaf han sig till England, der han nder verldsutställningen var ordförande uti n af juryerna. Under inbördeskriget tog an ifrigt parti för Nordstaterna, och han ade redan länge dessförinnan bekämpat lafveriet. Telegrafen har redan underrätat oss om det nya partiets program, och let finnes deruti tvenne punkter, som stå i trid med Greelys föregåenden, nemligen en ullständig försoning med Sydstaterna, enär an förut försvarat de strängaste åtgärder not dem, och frihandelsprincipernas genomörande i tullagstiftningen, enär han varit n ifrig protektionist. Då han är bunden rid programmet, har dock hans tidigare hålling icke längre någon betydelse, och dyika omslag i förening med hela det parti, vartill man ansluter sig, äro dessutom icke vanliga i Förenta Staterna. Huruvida Greely jar nägon utsigt att kunna undantränga rant är emellertid en kinkig fråga; innan nan kan göra sig någon föreställning härmm, måste man först se hvilken vändning gitationen tager. Den omständigheten, att reely arbetat sig upp genom pressen kan under intrycket af esprit de corps skaffa wonom ett mäktigt bistånd af tidningarna; nen det kan icke vara annorlunda än att ifven en stark afundsjuka skall göra sig svällande hos dem bland hans kolleger, hvilka ; nenå sig ha lika stora, om icke större anspråk på att komma i åtanke. Newyork Times som oick i snetsen för stormlöpnin