Aftonbladet – 10 maj 1872, sida 3

der hr Öberg från Helsingfors beträdde ka tedern och i ett kort föredrag meddelade några upplysningar rörande folkskoleundervisningen i Finland, af hvilket hufvudsakligast framgick, att densamma derstädes ännu så godt som låg i sin linda, ty det är endast ett tiotal af år förgångna, sedan dess sak med verkligt allvar greps an, men talaren hyste de varmaste förhoppningar om dess framtid, sedan numera kraftiga röster höjt sig till dess fromma och sedan med detta år 2 nya seminarier komma att träda i verksamhet. Finland egde förut 3 sådana, får nu således 5. På uppmaning af hr Meijerberg att gifva del af åtskilliga erfarenheter från England, talade derefter pastor Fröst, som nyligen hemkommit från London, med glädje om de erfarenbeter han vid förra årets exposition gjort angående den svenska skolmaterielen. Densamma var för sin enkelhet och ändamålsenlighet allmänt beundrad. Tysklands och till och med det praktiska Amerikas representanter måste erkänna dess mönstergiltighet. Hvad Englands folkskoleundervisning särskildt beträffade, hade tal. dels icke varit i tillfälle att taga noggrannare kännedom om densamma så som han önskat, dels hade han nu så oförtänkt blifvit uppfordrad att meddela sina erfarenheter, att han ej hunnit ordna dem till något helt, och inskränkte sig derför till uttalanden af l: den med afseende på folkundervisningens ståndpunkt hos oss tillfredsställande erfarenheten, att London endast undantagsvis : kan uppvisa en folkskola jemförlig med Stockholms och sin öfvertygelse att många folkskolor i England komma att uppföras efter det på utställningen förevisade svenska mönstret. Derefter grupperade sig sällskapet, ett antal af cirka 300 personer, kring de dukade borden, der förfriskningar serverades af ett antal lärarinnor, som åtagit sig Värdinnebestyren. En väl öfvad sångkör af lärare och lärarinnor utförde sedermera tunder aftonens lopp flera vackra sångstycken,! hvarförutom äfven gåfvos åtskilliga duetter och solonummer. Kyrkoherden i Klara församling dr Grafström beträdde slutligen katedern och frambar gästernas tacksägelse till hr Meijerberg, hvarpå han öfver församlingen nedkallade Guds välsignelse, En vacker hymn afslöt derpå festen.