Aftonbladet – 7 maj 1872, sida 3

nödgades återvända från Hamburg, der de kontor, hvars associ han utgifvit sig vara förklarade sig icke med honom hafva några affärer. Med anledning af de emigrationsaffä rer, hvarmed hr Damm våren 1869 syssel satte sig, blef han, såsom den der utöfvat verksamhet såsom emigrantagent, utan att derom hafva hos vederbörande myndighet gjort anmälan, inför Stockholms rådhusrätt åtalad och den 8 Maj sammma år af råd: husrätten fäld att i förmågo af 56 2 k. förordningen af den 5 Febr. 1869 böta 600 rår, hvilken summa han, genom att kort derefter lemna landet, undandrog sig att betala, och äro, oaktadt Damm veterligen en del af sistl. vinter uppehållit sig här i staden, samma böter ännu oguldna, liksom äfven honom för öfverträdelse af tryckfrihetsförordningen ådömda böter 150 rdr, med anledning hvaraf öfverståthållareembetet den 23 Aug. 1869 anbefallt Damms efterlysande för utslagets verkställande. — Paristidningarnes spridning. En korrespondent till Köln. Ztg gifver följande framställning af det inflytande, som den senaste tidens omhvälfningar utöfvat på Paristidningarnes spridning: Af de republikanska bladen står Rappel främst med 30,000 läsare och derefter kommer Gambettas organ La Republique francaise med 22,000 och Sigcle med 15,000 abonnenter. Af de öfriga bladen, som tillhöra denna riktning, har Radical 10,000, Corsaire 8000 och Cloche 2000 abonnenter. Bland de tidningar, som mer eller mindre öppet förfäkta den nuvarande regeringens sak, har National 12,000, Soir 10.000, Bien Public 8000 abonnenter, medan det afi Edmond About redigerade XIX Sidele afsättes i blott 1500 exemplar. Af de bonapartistiska bladen har blott I; Ordre ett någorlunda betydligt abonnentantal, nemligen 8000, medan Cassagnacs bekanta organ Le Pays räknar blott 1500 abonnenter. Äfven i raden af de gamla tidningarne, som före kriget angåfvo tonen, ha stora förändringar inträffat. La Libertå har visserligen ännu 25,000 läsare, men Patrie har sjunkit ned till 8000, France till 2500, Constitutionnel till 2000 och Presse till 1200. Le Temps är den enda af de äldre tidningarne som utvidgat sin läsekrets, ty let räknar nu 14.000 abonnenter. De mer ller mindre orleanistiska organerna stå unsefär på sin gamla ståndpunkt. Så har Journal des Debats ännu 10,000, Journal le Paris 6000 och Gazette de France 2500 wbonnenter. I spetsen för den lättare dagiga pressen står Figaro med 40,000 abonenter och derefter följer I Eclair (den forna Gaulois) med 15,000 och Paris Jourral med 8000 abonnenter. Moniteur Universel räknar 18.000 abonnenter, men detta untal kan icke betraktas såsom definitivt, medan i tidningen inom kort förändringar kola inträda, genom hvilka den helt och vållet kommer i regeringens händer.