STOCEHOLM den 4 Maj. Förslaget till nytt barkoreglemente slutbehandlades i går afton uti båda kamrarne. Första kammaren började den fortsatta pröfningen vid 40, Andra kammaren vid 236, men någon anmärkningsvärd öfverläggning uppstod först vid 2 61. Alla de föregående paragraferna, innefattande en del af föreskrifterna rörande utlåning med omsättningsrätt, föreskrifterna rörande fortsatt utredning af upphörda lånrerörelsegrenar samt bestämmelserna om riksbankens styrelse och lennas åligganden, blefvo oförändrade bifallna med det enda undantag, att Andra kammaren återremitterade mom. 2 3 43, för att deri få inlagdt en bestämmelse, att vid pröfning. af låneoch kreditiv-ansökningar minst 4 af fullmäktige skola vara tillstädes. Den nämnda 2 61, som stadgar att för tjenstemännen i första och andra graden fullmakter ej skola meddelas, blef af Andra kammaren bifallen med 101 röster mot 35, hvaremot Första kammaren beslöt, att fullmakt skall meddelas åt alla på ordinarie stat tillsatta tjenstemän. Det var jemväl för denna åsigt minoriteten i Andra kam maren voterade. I det 3:e mom. af 3 61 beslöt Andra kammaren den förändring, att i stället för det der uppräknade antalet vaktbetjente infördes en bestämmelse, att vaktbetjente skulle antagas till det antal fullmäktige pröfva behöfligt. Första kammaren återremitterade till bankoutskottet den 66 3, som stadgar, att den, som till tjenst i riksbanken befordras, må icke annan tjenstebefattning utem riksbanken bibehålla eller mottaga. Alla de följande paragraferna från och med den 61:a blefvo af båda kamrarne oförändrade bifallna. Den punkt i bankoutskottets betänkande, som handlar om aflöningsstaterna för fullmäktige och tjenstemännen, återremittarades med anledning af de beslut, som rörande åtskilliga 22 i reglementet blifvit fattade. Båda kamrarne företogo derefter till behandling lagutskottets förslag till förordning rörande giftomannarätten, hvilket blef af båda kamrarne bifallet. I Andra kammaren fattades beslutet utan någon diskussion, hvaremot Första kammaren debatterade lagförslaget under flere timmar. Mot den af utskottet föreslagna förändringen i dess helhet yttrade sig hrr v. Möller, grefve C. G. Mörner, v. Ehrenheim, gretve O. Mörner, Brun och grefve A. Mörner, af hvilka dock endast den sistnämnde yrkade afslag, hvaremot de öfrige talade för återremiss. De skäl, hvilka dessa talare hufvudsakligen anförde, voro: att kammaren redan vid föregående riksdagar afslagit samma fråga; att genom densammas bifallande man skulle åstadkomma rubbningar i familjebanden; att redan under fuvarande förhållanden antalet af olyckliga äktenskap, som mot föräldrars tillstyrkan ingingos, vore särdeles stort; och hufvudsakligen att qvinnan vida minmas vm I ET SI fö md Ko Ra dre än mannen, genom sin oerfarenhet atl, lifvet och dess yttre förhållanden, vore i stånd att handla i öfverensstämmelse med förståndets och klokhetens bud, då passionen och känslan talade, De fleste af dessa talare medgåfvo dock nödvändigheten af någon förändring i nu gällande bestämmel-l, Å g ser om giftomannarätten och ville derför hafva frågan återremitterad. Hr Nordström ville deremot ej hafva giftomannarätten borttagen, så vida man ej på samma gång afskaffade mannens målsmannarätt, hvarigenom nu tillfälle bereddes för honom att kunna hur han ville förfara med hustruns förmögenhet. För bifall till förslaget talade deremot frih. De Geer. Han ansåg det föreliggande förslaget vara ett steg framåt i mensklighetens utveckling, ett steg, som förr eller senare måste tagas. Han trodde att lika litet, som de farhågor realiserats, hvilka framstälts mot qvinnans myndighet, lika litet vore nu att befara, Att sjelf få bestämma öfver sitt lifs öde, vore en rättighet, som tillhörde de oförytterliga, och fördrainflytandet kunde lika väl göra sig gällande. Hr Wallenberg instämde häri. Denne talare framhöll derjemte att denl: framställda åsigten att qvinnan skulle handla endast efter sin känslas ingifvelse vore ganska obefogad, då qvinnan i de flesta fall visade sig åtminstone fullt ut lika förständig som mannen. I samma riktning uttalade sig hrr Faxe, v. Gegerfelt, Frisk och Dickson, hvilken sistnämnde tal. framhöll det oriktiga uti att enligt den orientaliska uppfattningen betrakta qvinnan som ett lägre väsen och derjemte uttryckte den åsigt, att der ett giftermål mot föräldrars förnuftiga råd blefve ingånget, finge man i de flesta fall tillskrifva detta föräldrarnes egen oriktiga uppfostringsmetod. Innan öfverläggningen slöt hade antalet af närvarande ledamöter betydligt glesnat, så att, då kammaren skred till votering, afgåfvos endast 25 röster för bifall och 20 för återremiss. Den lag riksdagen sålunda för dess del antagit har följande lydelse: -Med ändring af hvad i lag finnes stadgadt fngäende giftomans inseende öfver mö samt om a (ers och moders rätt att hindra dotters gifter-ol och att göra henne arflös, förordnas som öljer : : ; 12. Mö, som myndig är, stånde ej under siftoman. 22. Hvad i 2 kap. 10 2? och 3 kap. 10 3 giftermålsbalken är föreskrifvet angående faders och moders samtycke såsom vilkor för äktenskapet, gälle ej i afseende på mö, som myndig är. 32. Stadgandet i 6 kap. 1 2 giftermålsbalken om faders och moders rätt att göra mö arflös, ege ej tillämpning, der hon vid äktenskapets insåen le myndig är, utom i de fall, som i 223 af samma kap. omförmälas. 42. Mö, som ej står under giftoman, egesjelf göra sådant förord, som i 8 kap. giftermålsbalken sägs. Båda kamrarne godkände jemväl utskottets hemställan, att riksdagen skulle för sin del besluta ett tillägg till förestående författning, så lydande: Hvad 29 punkten i ridderskapet och adelns rivilegier den 16 Oktobet 1723 innehåller, strilando mot k. förordningen angående ändring af lagens stadgande i vissa delar rörande giftomannarätten m. m., den —————————— — — — varder härigenom upphäfdt. Lagutskottet, som föreställt sig, att derest riksdagen gillar hvad utskottet föreslagit och :K. M:t dertill lemnar sitt bifall, så skulle, om än ridderskapet och adeln icke innan nästa riksdag lemnar sitt samtycke till förändringen, i hvad den ridderskapet och adeln rörer, förordning i ämnet likväl kunna och böra utfärdås till efterrättelse för öfriga svenska medborgare, hemställde derföre att framställning derom till K. M:t måtte af riksdagen göras. Äfven detta förslag godkändes af kamrarne, Lagutskottets hemställan, att hr Johannes Jonssons motion om förändring i lagens stadgande om giftorätt i bo ej måtte af riksdagen bifallas, godkändes af båda kamrarne. I dagens sammanträden behandlades först: konstitutionsutskottets förslag till sådan än-. dring af 3 107 regeringsformen, att den decharge, som meddelas statsrådet med anledning af konstitutionsutskottets granskning af statsrådsprotokollen, icke skulle gälla! med afseende ä en fråga. hvilken statsut-!.