honom, efter hvilken han kunde åtagia sig att låta hela verlden dansa; måhända, kar detta efter de fruktlösa frieriernas JEN ha förefallit honom såsom ett kallt möje, som han, ironiskt gnuggande händerna, gjotsde sig och sin hustru. Hvari nu detta kalla nöje bestod måste vi, så sorgligt det än är, söka göra något tydligare för oss, om vi vilja förklara för oss karakteren i den förunderliga operamusik, hvars uppfinnare Auber är. I detta afseende har det ännu icke blifvit tillräckligt uppmärksammadt, huru påtagligt Aubers musik skilde sig från Boieldieus. Denna sistnämnda, hvilken i Hvita frum till och med kunde smycka sig med en ansats till själfall romantik, kan till sin karakter tyd: ligast igenkännas i Jean de Parisg. Dittills är fransmannen galant, och Zalanteriets lagar gifva honom tillika lagarne för det behagliga likasom det anständiga, till och med för den i roande konsten, såsom ban alltid betraktar musiken. Är a i den simplaste som i högsta a såsom en lek, så lekte 0 asom i konsten ar med den ridderliga n eavalieren lekande n galanta musiken fann t adonr såväl som i de franska hofdansernas. melodier ett Väl passande rytmiskt-melodiskt element att kultivera och ingen förstod att behagfullare utbilda det än slutligen Boieldieu. Men när nu galanteriets seder förbleknade i det franska lifvet och , förvandlades till en trumpen skugga med skrymtaktig helgongloria, gjorde sig häremot den nya lefnadslagen gällande, hvilken hädanefter allt, och särskildt äfven konsten, skulle lyda. Detta är: Yamusement, (Forts.)