Aftonbladet – 2 maj 1872, sida 3

— Första Maj i går hade på grund dels af sina gamla traditioner, dels af det herrliga väder, som utmärkte Honom, till Djurgården utlockat en måhända större menniskoskara, äh något föregående år. Klockan 5—6 började den egentliga folkströmmen att till fots, med omnibusar, droskor eller ångslupar — det ojemförligt större antalet begagnande sistnämnda kommunikationsmedel — att taga vägen åt Djurgården, Och denna ström tillväxte oupphör ligt till framåt half nio-tiden, då den i ännu större vågor vände åter mot staden. Från Alkärret till framåt Bellmans byst hvimlade det af promenerande ur alla samhällsklasser, och slätten med sina kasperleteatrar, akrobater, positiv med tillhörande för skräckliga taflor och dylikt företedde sjelf den brokigaste tafla, hvari det dock var svårt att urskilja något annat än trängseln. Flere eleganta enskilda ekipager syntes, blandade med de nu mera ganska presentabla åkaredroskorna, hvaremot fätaligheten af hyrkuskkalescher, som de förra åren ut gjort ett framstående drag i den första Majdagens fysiognomi, var synnerligt påfallande. Den relief, som första Maj i förra ti der erhållit genom uppträdandet af den kungliga och hästgardets corteger, saknades också, och nästan de enda ryttare vi sågo voro de beridna poliskonstaplarne, som för ordningens upprätthållande sprängde fram och tillbaka i den värsta trängseln. Festen hade således en mera borgerlig prägel, men var icke mindre lyckad för det. De större restaurationslokalerna voro all. deles fylda, i främsta rummet naturligen Hasselbacken, der alla bord voro väl besatta och der dessutom promenerände nästan träng des på parkens alla gångar, I stora festvå ningen gaf Första kammaren middag för sir talman, och i schweizeribyggningens öfre våning intogo en del af Andra kammarens ledamöter likaledes middag. Men var trängseln stor både på slätter och på förfriskningsställena var den dock ej att jemföra med den som på aftonen rådde vid embarkeringsplatserna. Bellman skild rar i en af sina epistlar: Was ist das — ge rum vid roddaretrappan etc. trängsel vid de gamla roddbåtarne, som, rymmande på sin höjd 30 personer, på oregelbundn: tider för hundra år sedan underhöll trafti ken på Djurgården. Vi våga dock tro at denna trängsel, så brokig den än är tecknad men der dock fanns rum ej blott för spinn