Aftonbladet – 1 maj 1872, sida 3

. (Insändt.) Ny industri. Det finnes här i landet åtskilllga aktie bolag, i hvilkas af K. M:t fastställda reg. lor den föreskrift blifvit införd, att, derest aktieegare öfverlåter sin aktie till någon person utom bolaget, denne senare skall hembjuda aktien till bolaget, som då eger rätt att inlösa densammå iiiot betalning af dess värde, enligt senaste bokslut, jemte ränta. Inom de bolag, der fnllkomlig rättrådighet gör sig gällande, och der man iaktta ger hvad romarne kallade honestum, föranleder en sådan föreskrift icke några rätts: förnärmelser eller någon förlust för särskilda aktieegare, men det finnes andra boläg, inom hvilka pluräliteten af ledamöterne icke är så nogräknad da iragor uppkomma att göra någon vinst, och hvilken pluralitet vid sådana tillfällen lemnar åsido både rättrådigheten Och Hhohesttim:, blott den anser sig icke komma i någon konflikt med strafflagen. Inom bolag, der pliraliteten är af btt sådänt sinnelag, kan orvanberörde föreskrift om ett bolags rätt att inlösa en öfverlåten aktie, efter dess värde enligt senaste bokslut, föranleda betydlig förlust för särskilda aktieegåre, som kunna kömina i behof af att föryttra eller blifva nödsakade att försälja sina aktier. Såsom redan jvid ett och annat tillfälle egt rum, kan nemligen pluraliteten i ett bolag, genom afskrifnihgar och nedsättningar i de bokförda värdena å bolagets egendom, ställa så till, att densamma i böckerna finnes upptagen till ett värdebelopp, vida understigande det verkliga. Ehuru aktien må gifva 20 å 30 procent å sitt nominalbelopp och således kan ega ett treeller fyradubbelt verkligt värde, kan densamma, om det bokförda värdet af bolagets egendom tages till värdemätare, få ett nominelt värde, till och med understigande dess nominalbelopp: . m nu en aktieegare 1 ett bolag, der så dana tillställningar egt rum, vill afyttra sina aktier, så kan han, aktierna må för honom, såsom bolagsman, ega hvilket värde som helst eller gifva hvilken hög utdelning som lNlelst, döck icke af hågon förståndig köpare erhålla högre köpesumma än den, som motsvarar aktiens värde efter bolagets böcker. Om aktien, enligt dessa eller i det derstädes befintiiga kapitalkontot, står till ett värde af sitt nominalbelopp, men i allmänna rörelsen anses gälla tredubbla summan, så kan dock ingen köpare förnuftigtvis gifva mera för densamma än det förra värdet, enär bolaget eger rätt att derför inlösa densamma. Om en aktieegare råkar i konkurs och hans egendom ovilkorligen skall försäljas, kan, såsom en hvar finner, stor förlust på förenämnde sätt vållas både för honom och hans borgenärer. Väl finnes i 4 2 af 15 kap. handelsbalken det stadgande: att bolagsman, som med bedrägeri och för sin egen nytta gör den andra mehn och skada, varde skiljd vid sin bolagsrätt, ändå att bolagsstämma ej ute är; och tage den andre af hans lott och egendom så mycket som Gode män och Rätten pröfva skadan vara; plikte ock för bedrägeri som saken är till; men en hvar kan lätt inse med hvilka svårigheter det skulle vara förenadt att få nämnde stad gande tillämpadt i ett fall, sådant som här ofvan är omnämndt. Till förekommande af dylika ofog, som jag förut antydt, torde i de bolagsreglor. som hädanefter uppgöras, antingen uteslu tas all rätt för bolagen till lösen af för sålda aktier, eller ock, derest föreskrift der om skall qvarstå, tillika stadgas att lösen för försåld aktie skall utgå enligt lagens föreskrift, då bolagsman råkar i konkurs. eller efter gode mäns värdering. Jag vill slutligen tillägga, att jag icke skulle hafva meddelat ofvanstående fram ställning, om jag icke erfarit fall, der inom bolag tillställningar af förutnämnda beskaf fenhet egt rum. Stockholm den 27 April 1872. 0. A. Beckman.