— De skånska stenkolen. Prof. Blomstrand har lemnat ett nytt utlåtande rörande de skånska stenkolen och yttrar i detsamma, sedan han omnämnt borrningsarbetena vid Bjuf och Raus: et händer så lätt att då en oväntad framgång vunnits, att man på en gång glömmer den måttstock, hvarefter man af gammalt vant sig att mäta de fördelar, man eftersträfvat. Utsigterna på vinst ökas, men anspråken på ökad vinst växa vida hastigare, tills man omsider knappast finner någon gräns för sina fordringar. Så synes med mer än en hafva varit fallet vid frågan om de skånska stenkolen. Men kunna också sådana förespeglingar ej hålla profvet som i England föranledt tidningsuppsatser, hvilka på allvar behandla frågan om vådan eller icke vådan för detta i kolossal skala stenkolsproducerande land genom den nya medtäflare, sormi det i Sverige funnit, måste vi än, nu som förr, räkna våra skånska stenkol såsom sämre, än de engelska, och ligger det också i sakens natur, att vi ännu måste anse oss veta för litet, för att kunna med någon säkerhet på siffran beräkna, huru många tunnor kol. som ligga färdiga att brytas på qvadratfamnen, så mycket är i hvad fall som helst visst, att borrningarne vid Raus hafva infört den skånska stenkols frågan i ett nytt stadium af dess utveckling och ifvit den ntsigter att för framtiden erhålla en jemförelsevis vida större betydelse än man förr väntat. — Företagsamheten har vaknat till nytt lif äfven åt detta håll, och vi skola ej förlora på att medgifva, att ej endast det bästa är godt nog för den, som vill och kan använda hvad han har. — För öfrigt torde knappt behöfva anmärkas, att ännu många tidsödande och kostsamma arbeten återstå, innan grufdriften i Raus kan komma i full gång och de kapitaler, som för densammas åvägabringande användas, blifva verkligen fruktbärande.