Aftonbladet – 29 april 1872, sida 3

skydda sig för bedrägliga och onda anslag? Hade han fruktat för Ottos mor och broder? Den unge lagkarlen sammanpressade hårdt sina läppar och sökte öfvertyga sig sjelf att han bedrog sig. Tom skall bli en bättre husbonde här vid Beechhurst Dene än någon af ni andra; ja, bättre än hvad Dene skulle blifvit, mumlade den döende; just såsom Geoffry skulle blifvit en bättre husbonde än John. Tom är en sann gentleman och en god kristen; han skall göra hvad som är hans pligt både mot himlen och mot menniskor. Han skall inte tåla att någon blir förtryckt; hvad som orätt är skall afhjelpas, de fattiga skola få skydd. Må Guds välsignelse hvila öfver honom! Må Han leda och stödja honom och vi en gång åter träffas i de eviga boningarna! Dessa ord voro de sista, som hade kunnat förnimmas af sir Dene. Hvad han sedan talat, hade varit ohörbart. En timme derefter hade det väntade slaganfallet kommit och på minuten derefter hade han upphört att lefva. R Då Tom kom ut från sina rum, efter att hafva klädt om sig efter resan, förde Otto honom in för att ännu en gång se sir Dene. Hvad han kände, då han betraktade det kära, gamla ansigtet, kunde ingen utom han sjelf ana. Farfadern var så förändrad på det förflutna året, att Tom knappt kunde känna igen honom. Hvad skulle han ej velat gifva om han kommit en dag förr! På ett litet bord vid sängen låg sir Denes klocka med kedja och sigill. Samma guldkedja och berlocker, som Tom då han var barn och satt på farfaderös knä plägade få leka med; samma klocka, som sir Dene så mången gång hade hållit vid hans lilla öra, för att han skulle få höra henne gå.