Aftonbladet – 29 april 1872, sida 2

Vid franska nationalförsamlingens första ummanträde förliden måndag anhöll Thiers, som telegrafen redan meddelat, att förumlingen tillsvidare skulle uppskjuta disuterandet af armelagen, hvilken ätskilligad Mare önskade genast måtte företagas till ehandling. Detta Thiers yttrande har äckt mycket uppseende inom den franska ressen och har der framkallat åtskilliga ommentarier, emedan man ansett att Thiers ed sina ord afsåg attlugna Tysklands farågor med afseende på Frankrikes armrganisation. Enligt den officiella redogöelsen hade Thiers yttrande följande lydelse: Hvad militärlagen angår, så tillåten mig äga, att det med afseende på densamma nnes åtskilliga punkter, om hvilka det är ödvändigt att regeringen erhåller upplysingar af komitn. Detta är oundgängligt; ch det gifyes diskussioner, hvilka mycket yttigare skulle kunna företagas i komiten n i denna tribun, men om de skola företaas här, så tron mig, att detär mycket mer olitiskt, att de komma att ega rum om tre eckor än i morgon. Det är omöjligt att jag cke skulle yttra mig i ett sådant ämne — a, att jag icke på ett ingripande sätt kulle deltaga i denna debatt, eftersom det r fråga om Frankrikes framtid. Men det kulle vara omöjligt för mig att i dag delaga i edra diskussioner. Detta sista ord afva afseende på Thiers helsotillstånd, hvil.et under några dagar var vacklande, ehuru an numera är återstäld. Trots dessa presidentens förklaringar uppidde emellertid deputeraden TLasteyrie i öljande dagens session och förklarade, att an beklagade att debatten om armåorganisationen blifvit uppskjuten. Församlingen vore emellertid förbunden att respektera Thiers föregående dagen uttryckta önskan; nen som en kompromiss föreslog talaren, utt första läsningen af lagen genast skulle jöretagas, ehuru den allmänna debatten derom skulle uppskjutas till andra läsningen. Krigsministern Cissey gick in på detta för-slag och första läsningen af lagen företogs : på grund deraf genast utan någon diskus-! Sion. Den nye franske åkerbruksmini-l. stern Teisserene de Bort, hvilken är deputerad för Haute Vienne, tillhör, enligt de franska tidningarne, samma föråldrade : handelspolitiska skola som Thiers. TI politiskt hänseende har han gjort sig föga känd, men tillhör högra centern. Af protektionisterna betraktas han som en auktoritet, på grund af sina digra skrifter i ekonomiska ämnen. Sina största förtjenster har han inlagt som jernvägsadministrator. Hans utnämning anses som ett omen att striden om tull å råämnen åter kommer att upptagas. Vid municipalrådets i Paris sammanträde den 20 dennes interpellerade åtskilliga medlemmar Seineprefekten rörande återupptagandet af de under den sista tiden af Haussmanska regimen påbörjade och sedan till följd af händelserna in ställda gatuanläggningarna, i främsta rummet den stora avenyen, som skulle förena Teåtre Francais med det nya operahuset. Seineprefekten svarade, att dessa arbeten, hvilka visserligen till en del kunde vara nyttiga, deck skulle erfordra en summa af 435 millioner francs, en utgift som staden under närvarande förhållanden icke kan ikläda sig. Dessa gatuanläggningar måste derför på obestämd tid uppskjutas och för framtiden den grundsats göras gällande, att de stadsdelar, hvilka önskade dylika försköningar, utvidgningar m. m., sjelfva måste bekosta dem. Rörande exkejsar Napoleons finansiella ställning, om hvilken så många stridiga rykten kolporterats, meddelar Magdeb. Zeit. följande pikanta upplysningar: De rykten, som nyligen varit i omlopp rörande exkejsar Napoleons afsigt att upptaga ett nytt län, och hvilka hedrades med en dementi i Times, komma dem, som deltogo i kriget vid femte armekåren, att småle. Då 47:de regementet besatte S:t Cloud, konfiskerades kejsarens der befintliga papper, hvilka gåfvo, om icke en uttömmande, så dock en rätt lärorik upplysning om den kejserliga familjens förmögenhetsvilkor. Den preussiska Moniteur officiel, hvilken utkom i Versailles, meddelade 1870 en förteckning öfver de effekter, som enligt de kejserliga papperen voro deponerade hos den engelska bankirfirman Baring Brothers. Dessa värdepapper, en ringa bråkdel af den kejserliga 1 förmögenheten, representera ett mnominelt värde af 140 millioner francs. Kejsaren disponerar hos sina engelska bankirer öfver preussiska fyra procents-statsobligationer, ryska treoch fem-procents dito, Eriejernvägsaktier, engelska consols, amerikanska 1852-bonds, turkiska obligationer och engelska jernvägsaktier; klokhet hade afhållit kejsaren och kejsarinnan från att nedlägga några kapitaler i franska tre-procents-rentes. Kejsarinnan Eugenie egde vinodlingar i Spanien, kejsaren hade ett kolossalt konto i engelska banken, och hos åtskilliga stora bankirhus i Brissel och Amsterdam voro, likasom hos Baring Brothers, deponerade effekter af det mest olika slag. Det oaktadt heter det tid efter annan: Kejsaren måste inskränka sig, kejsaren kan icke reda sig trots alla sina besparingar; han måste till och med söka negociera upp penningar hos tyska furstar. Kejsarinnan har redan sålt sina diamanter, hvilket var en svår uppoffring för henne. I motsats härtill uppgifves att kejsarens förmögenhet uppgår till 800 millioner francs. Denna ur fransk källa härflutna uppgift kan dock vara både för hög och för läg, hvarförutan bör ihågkommas att man spekulerari förmögenheten. Men de räddade, i utlandet deponerade summorna hilda emellertid i hvarje fall bestämdt ett stamkapital af 500 millioner franes — och man kan nu sjelf bedöma hvad man bör tro. Fawcetts motion angående afskaf fandet af de religiösa ederna vid universitetet i Dublin skulle den 23 dennes förekomma till behandling i underhuset. Som vi förut omnämnt, har detta förslag kommit ganska olägligt för ministå söka ban aller ill heta med däa An LAM