ster i underhuset. FSedan den tiden har en raktion af oberoende vid flera tillfällen skilt sig från Gladstone och än vägrat att understödja honom, än till och med voterat med oppositionen. Sålunda har ministeren nyligen lidit tvenne nederlag, det ena i fråga om sir Massey Lopes motion angående en ättre fördelning af de på jordegendomen vilande lokala skatterna genom att på statskassan öfverflytta en del af de utgifter för rättsskipning, fängelser och hospitaler m. m. som nu drabba kommunerna, en motion som mot regeringens vilja antogs af underhuset med 259 röster mot 159; det andra i fråga om det af Leatham föreslagna tillägget till billen om sluten omröstning, enligt hvilket n valman, som visar sin valsedel, skulle straffas med fängelse och böter, ett tillä, som understöddes af ministeren, men kastades med 274 röster mot 246. Regeri sen kan lätt komma att lida ännu ett nelerlag i anledning af Fawcetts motion) om en sådan reorganisation af det anglikanska universitetet i Dublin, genom hvilken det skulle blifva öppet för medlemmar af alla religiösa konfessioner. Detta förslag bekämpas af de irländske katolikerne, emedan det skulle blifva ett hinder för deras plan att få ett särkildt universitet i Dublin och af regeringen, som under närvarande förhållanden icke vill låta det komma till en brytning med katolikerna och för hvilken derföre i fråga varande förslag kommer i särleles oläglig tid. Emellertid vill han icke rent af göra dess förkastande till en kabinettsfråga utan åtnöjer sig med att låta statssekreteraren för Irland, Hartington, framställa ett amendement, hvars förkastande han skall anse som ett misstroendevotum. Hertigen af: Broglie, hvilken afgått som fransk ambassadör i London, har fått till pfterträdare franska sändebudet hos påfven markis dHarcourt. : Journal officiel meddelar en kortfattad öfversigt öfver ställningen i Algeriens tre provinser. Enligt den är lugnet fullkomligt återstäldt i provinsen Algier; likaledes i Oran, med undantag af Kourtrakten, der nyligen ett band marodörer öfverföll och plundrade en karavan från Tell. Skörden lofvar det bästa och gräshopporna äro försvunna. Lugnet vid tunesiska grän sen har hittills icke blifvit stördt, dock för orsakar några tunesiska marabuters fana tism en viss rörelse i trakten af La Calle. Times specielle korrespondent i Paris berättar, att franska regeringen emottagit rapporter, hvilka fästa hennes synnerliga uppmärksamhet på de befästningar, hvilka italienska regeringen låter anlägga vid inloppet till Genua och hvilka utföras under ledning af utländska officerare, såsom det tros tyskar. Om den nya centraliserade författning, som antagligen snart kommer att träda i krafti Schweiz, skrifver Times korrespondent i Genåve: Schweiz befinner sig för närvarande i en revolution, om än lyckligtvis i en fredlig revolution. Det är på väg att revidera sin författning och diskutera en reform, som icke allenast skall förändra hela dess! politiska byggnad utan till en del också dess sociala organisation, Det företager nemligen ett dristigt experiment, som kan sätta deså existens såsom nation på spel. Det tänker nemligen på att öfvergå från ett förbund af stater till en förbundsstat, och det är för öfrigt lika ifrigt för centralisation som andra länder för decentralisation. I sjelfva verket finna vi ju också hos alla nationer en stark tendens att behandla sin författning som en Penelopeväf, som väfves om dagen och rifves upp om natten. Italien och Tyskland, som i århundraden suckat under splittringens olägenheter, arbeta nu af all makt på att återställa sin enhet, under det Frankrike, som förut under vexlande regeringsformer utvecklade sig till den starkaste koncentrering, nu har fått sina ögon öppna för de olägenheter, som följa af detta system och söker att återfå makten från medelpunkten till periferien. Schweiz var för icke många år sedan ett så löst sammanhängande förbund, att det var nära att falla sönder af sig sjelft, så länge det icke hotades af någon yttre fara. Sonderbundskriget öppnade emellertid schweizarnes ögon för den fara, i hvilken de sväfvade, och år 1848 antogo de nästan enhälligt en författning, som utan att beröfva kantonerna deras lokala suveränitet utrustade centralstyrelsen i Bern med så mycken myndighet och stabilitet, som statens välfärd efter deras förmenande kräfde, Då var det Schweiz för första gången fick ett gemensamt system för mynt och vigt, enahanda administration för jernvägar, post och telegrafer, och i alla dessa förvaltningsgrenar stälde det sig snårt i främsta ledet bland de civiliserade nationerna. Schweiz hade på den tiden icke föresatt sig något högre mål än att imitera Förenta Staterna i Nordamerika. Det hade två förbundskamrar, som svarade mot senaten och -representanthuset i Nordamerika och en president med ett ministerråd. Schweizarne voro emellertid för icke länge sedan vitnen till huru utsatt äfven den amerikanska unionen var för att falla sönder vid det första försöket till separation, och de ämna nu företaga en långt radikalare reform, som skall medföra, att krigs-, rättsoch undervisningsväsendet ställas omedelbart under centralmaktens så godt som oinskränkta ledning, hvarigenom kantonerna mista nästan hvarje spår af sjelfstyrelse. Denna fråga har genomgått flere stadier och skall snart blifva föremål för allmän folkomröstning. Om den nu pågående carlistiska rörelsen i Spanien och pretendentens utsigter att komma till makten yttrar Times föl jande: Det är rätt dystert för mången att erinra sig hur många generationer af dessa carlistiska pretendenter det har varit hans lott att upplefva. Den nuvarande Don Carlos, hertig af Madrid, som fikar efter att bli upptagen på listan öfver de spanska suveränerne som CarljVIL, är sonson af den Don Carlos, som, efter att under nära tio år ha oroat sitt fosterland med inbördes krig, år 1854 högtidligt afstod från sina rättigheter. Femton år derefter, och just på samma dag, den. 23 April, afstod också hans son, en annan Don Carlos, hvilken bar titeln Conde de Montemolin, från sina anspråk på tronen, både i sitt namn och sin broder Ferdinands, enär ett dylikt afstående var för dem den enda utvägen att undgå följderna af deras landstigning på kusten i närheten af Tortosa i spetsen för tre tusen upproririska soldater, hvilka general Ortega, guvernören öfver de Baleariska öarna, hade vunnit för deras sak. Både före och efter denna tid har den OCarlistiska saken endast i det hänseende haft någon betydelse, att den betraktades, som presternas sak, men kyrkans förbund med en verldslig potentat underordnas alltid hennes egna intressen, och så snart :påfven hade materiella bevis på Isabellas hängifvenhet för den heliga stolen, var han lika frikostig med välsignelser för den konstitutionella drottningen som för hennes despotiske fader, och vid slutet af hennes regering var nästan hvarje legitimistisk rörelse omöjlig, ; JESSE OKI. DI I SEK 0 SECRET eye EE Sill. SR Ge HÄR OR — VR