Aftonbladet – 26 april 1872, sida 3

NORGE. Val till storthingets tjenstemän företog: den 24 dennes och utföll sålunda: till pre sident i storthinget valdes Sverdrup met 85 röster, till vicepresident Kildal med 8 röster, till sekreterare Bentsen med 87 rö ster och till vice sekreterare Rasch med 8 röster. Till odelsthingets president utsäg: Steen med 54 röster, till vicepresident Rich ter med 65, till sekreterare Flor med 6( och till vice sekreterare Evensen med 67 röster. I lagthingets sammanträde åter valdes de derstädes fungerande tjenstemän nen, nemligen: till president Essendrop me: 22 röster, till vicepresident Daae med 21 röster, till sekreterare P. A. Sether mer 20 och till vice sekreterare O. Lund met 22 röster. Ett folkhögskolemöte öppnades den 22 den nes i Kristiania universitets festsal af ju ris professor Aubert såsom ordförande. Om kring 500 personer hade infunnit sig, blan hvilka man såg flere storthingsmän, univer sitetslärare, de fleste af stadens skollärare folkhögskoleföreståndare och elever, akade miska medborgare i stor mängd o.s.v. Läk taren var tätt besatt med damer. Sedar församlingen antagit professor Auberts för slag att välja skolföreståndaren Gjertsen til mötets dirigent, gaf denne ordet ät danske folkhögskoleföreståndaren L. Schröder frår Askov, hvilken i ett längre, klart, vältalig och varmt föredrag inledde det för aftoner uppställda diskussionsämnet: Om folkhög skolans uppgift, och särskildt om den bör öreträdesvis verka väckande eller lärande.; Bfter en framställning af högskolesaken: utveckling och nuvarande ställning i Dan mark, hvarvid han dels fick tillfälle att yttr: sig om Grundtvigs och Kristen Kolds ar bete för denna sak och dels framställde sir egen erfarenhet såsom högskoleföreståndare förklarade han sin uppfattning af dessa sko lors uppgift vara, att de såsom skolor föl ungdomen och för ungdomens rätt i sam hällslifvet borde vara hufvudsakligen väc kande, lärande och uppfostrande genom väc kelse af hjertats och själens krafter ho: ungdomen, genom impulser till ett stark och fritt personligt lif. Talarens föredrag följdes med oafbruter uppmärksamhet, hvilket äfven var fallet mec den diskussion, det föranledde, och hvilke: mindre vände sig omkring folkhögskolorna: uppgift än om medlen att uppnå målet, hvil ket af flere talare, såsom t. ex. skolföre ståndaren J. Aars, teol. kand. IHerem oc raren Schollert, icke kunde förstås såson entligen olikt andra skolors för folk