Aftonbladet – 25 april 1872, sida 2

STOCKHOLM den 25 April. Under gårdagens aftonplena sysselsatte ig båda kamrarne hufvudsakligen med fråorna rörande bränvinsförordningen och ullen å kaffe och socker. Vid dessa årlien återkommande frågor förnummos natur gen ock samma många gånger hörda arument, hvarför vi inskränka oss till att korthet meddela resultaten af förhandingarna. Den redan på f. m. af Första kammaren fslagna punkten 3, hvari utskottet hemtällt att riksdagen måtte anhålla, det K. :t täcktes låta utreda, om och i hvad mån tighet till uppläggande på tullnederlag f inhemskt bränvin må kunna medgifvas,l. ned rätt för egaren att i statskontoret återyfta tillverkningsafgiften för sålunda beandladt bränvin, eller att i landskontor nvända nederlagsbeviset såsom betalningsnedel för uttagning af bränvin, blef nu äfven afslagen i Andra kammaren på yrkande Ve lir Sjöberg, Forssbeck, Heggström och P. Olsson, hvarefter utskottets hemställan örordades af kyr Sv: Nilsson i Bfveröd, Åke Åndersson och Joh. Jonsson. . Mot sjette punkten, hyari föreslagits att riksdagen för sin del må besluta en sådan jörändring i ni gällånde förördniiig om bränvinsförsäljning, att den för gästgifveri i landet medgifna utskänkningsrätt endast må komma att tillgodonjutas af den nuvarande egaren till sådant gästgifveri samt af hans hustru, så länge lågon af dem lefver och gästgifverihållningen vid samma gästgifveri besörjer, har frih: af Ugglas afgifvit si reservation med förslag att riksdasen skulle anhålla det K. M:t täcktes låta utreda, om och under hvilka vilkor den gästgifverierna nu tillkommande utskänkningsrätt må kunpa af kommunerna inlösas sanit derefter ingifva förslag i ämnet till riksdagen. För detta förslag uppträdde nu i Första kammaren frih. af Ugglas, som framhöll den oförskylda förlust, som barn och arfvingar af dem; söm köpt ellör vid arfskilte öfvertagit ett gästgifverihemman med utskänkningsrätt, skulle lida, om denna ttighet borttoges. Det vore derför rättvist att kammaren på billiga vilkor aflöste densamma, I sämlmå riktning yttrade sig hrr Bennich och Hasselrot. Å andra sidan visade hrr O: Stockenström, v. Koch och Storckenfelt ölåmpligheten deraf att kommunerna ej hade rätt atti sedlighetens intresse borttaga krogarne och betonade att utskänkningsrätten ej är fäst vid egendomen, utan är personlig, enär den kan afsägas eller förverkas, äfvensom tillika med gästgifveriet flyttas från ett ställe till ett annat. Desse talare förenade sig sedermera om ett af hr v. Gegerfelt framstäldt förslag till skrifvelse med anhällan att K. M:t täcktes meddela en sådan förändring i 12 af K. förördningen den 26 Juni 1871, som utskottet i denna punkt framställt. Detta förslag blef också kammarens beslut efter votering, som ntföll med Ö1 röster mot 31, hvilka voro för afslag. Samma beslut fattades ock i Andra kammaren, vid votering med 94 röster mot 69, efter en längre diskussion, under hvilken hufvudsakligen samma skäl om nödvändigheten för kommunerna att kunna befria sig från krogar åberopades. Flere talare yttrade sig dock äfven för afslag. På grund af väckt motion hade bevillningsutskottet afgifvit förslag derom, att tullsatserna å kaffe och socker skulle nedsättas till de belopp, med hvilka de utgingo enligt 1867 års tulltaxa. Vid föredragningen af betänkandet härom blefvo samtliga de föreslagna nedsättningarna af Första kammaren utan någon nämndvärd diskussion bifallna, med undantag af den rörande oraffineradt socker, hvilken antogs först genom en votering, som utföll med 52 röster mot 31. Hrr v. Ehrenheim, De Mare och Rydqvist talade mot för stora nedsättningar statsinkomsterma på en gång, men bemöttes af frih. af Ugglas, gretvarne Posse och C. G. Mörner samt hr Bennich, hvilka ansågo den ifråga varande nedsättningen utan våda kunna företagas, om den borde göras derför att ett, om ock indirekt, löfte vid 1867 års tullförhöjning afgafs derom att, när så ske kunde, en nedsättning åter skulle ega rum. Samma punkt gaf ock anledning till en kort diskussion inom Andra kammaren, dervid frih. Alströmer, från sin plats såsom riksdagsman, motsatte sig men frih. Ericson och hr J. Olsson försvarade utskottets förslag, hvilket också, i likhet med betänkanlets öfriga punkter, bifölls. Lagutskottets betänkande, afstyrkande en vf hr Uhr väckt motion, dels om ändring i syrkolagens stadganden rörande påföljden ör uraktlåtenhet att begagna dop och nattvard, dels om tillåtelse till så kalladt civilt iktenskaps ingående, bifölls i Första kamnaren utan nägon diskussion. I den Andra iter uppträdde hrr Uhr, Mankell, Gumcelius och Carlen till förmån för motionen, särdees hvad dess senare del angick, hvaremot srefve Sparre och hr Ribbing yrkade bifall ill utskottets afstyrkande, som äfven af ammaren antogs. Såsom tillägg till vår redogörelse för gårlagens förmiddagsplenum må nämnas, att ill suppleanter i Första kammarens tillfäliga utskott AZ 1 valdes hrr Asplund, K. WW. Geijer och Rosensvärd. . Båda kamrarne hafva i dag vid middagsiden haft korta sammanträden, dervid bordvegning af en del inkomna ärenden försigsått.