Aftonbladet – 24 april 1872, sida 3

— Musik. Den pianosoirb, som fröke osalia Trier i går gaf å Stora börssalen bar vitne om mycken färdighet och en sär deles behagligt anslående talang, hvilken, re dan mycketlångt hunnen i förhållande tillkon Bertgifvarinnans ålder, tvifvelsutan kan vinn: en stor betydenhet, när den genom fortsat framåtskridande nått till full mognad. Kon serten inleddes med ett präktigt ensemble nummer, Schumanns Ess-dur-qvintett, hvars skiftande, men städse själfulla, innehåll ej alltid är företrädesvis anförtrodt åt piano stämman, hvilken emellertid af fröken Trier uppbars med mycken ackuratess och god Dyansering, likasom hon gaf prof på omsorgsfullt vårdad teknik i en oktav-etyd af eupert, jemteXdet föga intagande, men så mycket mer fordrande slutnumret polka de la reine af Raff, hvars hopade svårigheter på lyckligt sätt öfvervunnos. För den klassiska stilen, representerad af Bachs preludium och gavott, tycktes hon deremot ännu icke i tillräckligt mått besitta den högre musikaliska anda och kraft, som på detta fält kunna gifva henne fullständig seger, och Chopins nocturne lät hennes föredrag visserligen uppenbara en hög gradjaflqvinlig mjukhet och elegans, men icke den djupare stämning, hvarigenom tolkningen af denna berömda komposition så ofta väckt hänförelse. Fröken Trier hyllades tacksamligen med lifligt bifall och inropningar. I qvintetten understöddes hon förtjenstfullt af framstående amatörer. Konserten innehöll för öfrigt ett af hr Sjöden mästerligt utfördt harpsolo af Parish-Alvars, Scene de ballet af Båriot, hvari violinisten hr Eckhell ådagalade behaglig ton och vårdadt föredrag,tvenne af fröken Jacobson okonstladt och varmt återgifna visor af v. Heland och Collinet samt, såsom deklamationsnummer, ett par humoristiska poemer af Topelius och Elias Sehlstedt.