Aftonbladet – 20 april 1872, sida 2

böner. Böner om förbarmande, böner om att han skulle få dö som ett osjäligt djur och aldrig mera finnas efter döden. Mary Barber betogs af fasa och på samma gån af det djupaste medlidande. Hon föll p knä bredvia honom, sammanknäppte sina händer och bad högt om förlåtelse för honom, äfven nu, i den elfte timmen. Denne man var alldeles utom sig af fruktan; han skrek efter mera konjak, och då hon tvekade för att gifva honom något, utbrast ham i de vildaste förbannelser, för att i följande ögonblick anropa henne och himlen om förlätelse. Mary Barber gaf honom litet mera konjak, dock ej mycket, emedan hon fruktade att läkaren skulle ogilla det. Priar är snart här, Black, sade bon. Ni skall få mera, om han tillåter det. Mannens själsförmögenheter tycktes vara nästan onaturligt klara, hans minne och tankeförmåga så starka som någonsin. En viss grad af kroppslig. afmattning öfverkom honom nu och han låg mera stilla än nyss. Mary Barber begagnade sig af detta lugn, för att tala med honom om Honom som dog för våra synder och Blaek tycktes lyssna. uppmärksamt på henne, vände derpå bort sitt hufvud och suckade djupt. En tanke fattade i detta ögonblick qvinnan och hon handlade genast iöfverensstämmelse dermed: . Jag skulle vilja fråga er om en Sak, Black, medan det ännu är tid; nu kan det ej göra er någon skada vidare att gifva mig ett ärligt svar: Var det ni som nyårsdagen tog ponningpåsen ur sir Denes pulpet?a Ni frågar om jag tog pengarnal upprepads Black med något af sitt forna trots. Hvad menar ni härmed?2 (Forts.)