vexlingen, och han dessutom i olikhet med j: de öfrige departementscheferne utöfvar verk:; liga ministerfunktioner och innehar en särskild ställning såsom representant för begge : de förenade rikena. Slutligen begärde äfven grefve Sparre or-: det och gjorde, såsom man af hans anförande vid remissen af hir Carlens motion hade skäl att vänta, mot densamma åtskilliga skarpa anmärkningar, synnerligast i hvad den rörde tillsättandet af en konseljpresident. Det var derföre helt naturligt att tal. ej heller kunde gilla det slut, hvartill utskottet kommit. Omedelbart derefter bifölls betänkandet utan votering. Likaså godköndes konstitutionsutskottets afstyrkande hemställan äfen inom Andra kammaren af frih. af Schmidt väckt motion om ändring äf 8 19 riksdagsordningen. Motionären hade-föreslagit, att den i nämnda paragraf meddelade föreskrift, att för valbarhet till riksdagsman i Andra kammaren fordras bland annat att ega och minst ett år näst före valet hafva egt valrätt inom den kommun eller någon af de kommuner, för hvilka valet sker, måtte så förändras, att för nämnda valbarbet ej behöfdes andra qvalifikationer än de, soni erfordrades för utöfvande af valrätt. Han sökte, understödd af hr Ehrenborg, att få sin motion bifallen, hvaremot hrr Per Nilsson i Espö, Sven Nilsson i Österslöf och Nils Larsson yrkade bifall till utskottets förslag. Äfven grefve Sparres förslag om indrag ning af vissa embeten och tjenster gaf anledning till en stunds ganska liflig diskussion, Motionen, som af utskottet blifvit afstyrkt, men nu af kammaren återremitterades genom votering, som utföll med 79 röster mot 71, afsåg att riksdagen skulle ingå med en skrifvelse till K. M:t med anhållan det K. M:t täcktes 1:0) tillse, om och i hvilken mån antalet af de i justitierevisionsexpeditionen anställde embetsoch tjenstemän må kunna i den närmaste framtiden inskränkas; 2:0) förordna, det fullmakter på embeten och tjenster vid nämnda embetsverk och på tjenster vid khofrätterna utfärdas med förbindelse för vederbörande att underkasta sig den förändring i domstolsinrättningen, hvilken kan komma att af statsmakterna beslutas; äfvensom 3:0) taga i öfvervägande, om och huruledes en sådan förbindelse kunde stadgas jemväl vid utfärdande af fullmakter till sådana domarejembeteij, 1 afseende å hvilka förändring anses böra ifrågakommå. oo Motionären begärde först ordet och sökts under mycken munterhet från kammarens sida medelst kalkyler visa dels de ofantliga besparingär, hYartill förändringen skulle leda, dels huru man derigetiomi skulle åt justitierevisionsexpeditionen förvärfva.raska och dugliga embetsmän, med hvilka expeditionsehefen kunde, när så påfordrades, köra äfven om hätterba under ett par tre dagar, i stället för dessä gibbar, som nu bekläda kanslisttjensterna i nämnda verk, och af hvilka, märkvärdigt nog, den, som är född 1822, -enligt tai:s påstående, skulle vara flera år äldre än den från 1819 o. 8. V, Äfven förordade tal, hofrätternas sönderstyckande i femton särskilda öfverrätter, hvilkä borde förläggas i de större residensstäderna. Det Wblefve derigenom mycket lättare för landstingsmän och andra, som någon gång besöka dessa städer, att sjelfva öfvervaka gången af sina processer. För återremiss af frågan yttrade sig hr Ifvarson, i hopp ätt den derigenom möjligen skulle vinna en väl behöflig utredning. . Utsköttets hemställan förordades af hrr ÅAkerhjelm och Gumielius, hvilka funno den fråga, motionären bragt å bane, ej för nöärvarande böra föranleda någon riksdagens åtgärd, då den vore lösryckt från den stora frågan om domstolsväsendets reorganisation; hvartöm man hade att afvakta en utredning från K, 1 Bland öfriga under sammänträdet förekommande frågor föranledde äfven den öta ändring i författningarne angående fattigvården ttvyte af olika tankar, med den påföljd, avigkammaren biföll sivl tillfalliga utskotts. n:r 2 hemställan, med anledning af lir Ye sterdahls motion, att riksdagen måtto i skrifvelse hos K. M:t anhålla, det K. M:t täcktes upphäfvå ej mindre k. förordningen den 15 Febr. 1855, angående behandlingen at frågor om ersättning för understöd, som af fattievåtdssämhälle i ett af de förenade tikena Sverige och Norge lemnas nödlidande personer från det andra riket, än äfven 2 mom, af 32 2 i förordningen angående fat tigvården den 9 Juni 1871. Htom motionären understödde grefve Sparre, hrr Bindgrin; Martin och Törnfelt detta förslag, och särskildt kitnde grefve Sparre ej finna, hvarför fattigvårdsförhållandena mellan Sverige och Norge skulle vara annorlunda ordnade än mellan Sverige och t; ex. Danmark, Tyskland, Finland, Amerika 6; 8. Vv. Hrr Sjöberg och Ribbing, hvilka motsatte sig utskottets förslag, påpekade nödvändigheten faf att någon form funnes för bestridande af den fattigvårdsersättning, hvarom här Vöre fråga. Deremot ogillades, utan någon vidare diskussion, i öfverensstämmelse med vederbörande utskotts derom afgifna utlåtande, såväl frih. Ericsons motion om återställande till grosshandlaren A. F. Ericsons sterbhusdelegare af en i riksbanken deponerad intecknad skuldförbindelse, som och hr Jan Anderssons om en skrifvelse till K. M:t i fråga om vattenrättens ändamålsenliga ordnande. Andra kammaren har i dag vid middagstiden haft ett kort sammanträde, hvarvid endast bordläggningar förekommo.