staka nummer med posten försändas, borde, enligt K. M:ts åsigt, hädanefter vanlig korsbandsafgift erläggas; och hvad slutligen anginge broschyrer, förefunnes ingen giltig anledning att i posthänseende behandla dem annorlunda än böcker. Enligt hvad man finner af bevillningsutskottets nu på kamrarnes bord hvilande betänkande, har också detta förslag blifvit af utskottet tillstyrkt, utan annan väsentlig förändring än att: 1:o äfven för tidningar, som utkomma två gånger i veckan det maximum i afseende å ytinnebåll, som utgör vilkor för en limiterad postbefordringsafgiff, blifvit fastställdt till 1000 i stället för 500 qvadrat decimaltum, samt 2:0 minimiafgiften för hvarje särskild tidningsprenumeration blifvit faststäld till 10 i stället för 30 öre. 4 Då båda dessa modifikationer i det kungl. förslaget afse att underlätta spridningen af tryckpressens alster i landet, kunna viicke annat än anse det önskvärdt att de af riksdagen godkännas, ehuruväl det, specielt ur postverkets synpunkt, väl kan tyckas, att en så låg afgift som 10 öre är en temligen obetydlig ersättning för de med en skrifts postbefordran samt mottagande af prenumeration, inregistrering i tidningslängden, uppbärande och afsändande af prenumerationsmedlen m. m. förenade kostnader och arbete. I den kungl. propositionen är postverkets årsinkomst af tidningarne beräknad till 130,000 rdr, men det antages att densamma torde komma att uppgå till icke obetydligt mera. Denna inkomst skulle säkert, efter afdrag af nödig sportelersättning till postförvaltarne, intill dess normalstaten kan vinna tillämpning, i första rummet och hufvudsakligen komma den korresponderande allmänheten till godo. Det är bekant att under de senare åren icke ringa blifvit åtgjordt äfven till postförbindelsernas utvidgande, men säkert återstår i det afseendet ganska mycket att göra, och vi skulle särdeles misstaga oss, om icke denna åsigt hyses företrädesvis af postverkets styrelse. Den ökade tillgång, som blefve en följd af förändringen i afseende å tidningsportot, kunde naturligtvis också icke annat än blifva en verksam sporre till underlättande af postutvexlingen för en stor del orter, som ännu endast sällan erhålla post eller nödgas med egna bud och på egen risk afhemta den från aflägset belägna postanstalter. De förmåner, som, genom antagandet af den föreslagna författningen, i främsta rummet skulle tillfalla korrespondenterna, och som komme alla korrespondenter till del, äro ett bilkigare porto för alla tyngre bref och för sk. småpaketer. K. M:t hari detta hänseedde föreslagit och bevillningsutskottet tillefyrkt: els att den enkla brefvigten, för närvararde bestämd till ej fullt 4 ort, må till higst 4 ort fastställas; tt till bref af dubbel vigt, för hvilka rtot skall utgöras med två gånger så ycket som belöper för enkelt bref, må hän; öras alla bref, hvilkas vigt öfverstiger 4 men ej 25 ort; samt att tre gånger det enkla portot skall erläggas för bref af mer än 25 och högst 50 orts vigt, men tyngre försändelser behandlas såsom paketer; — dels att för småpaketer eller sådana paketer, som väga högst två skålpund, portot må, utan afseende å afståndet mellan afgångsoch adressorterna, bestämmas till 30 öre, då paketets vigt icke öfverstiger ett skålpund, och till 50 öre, då vigten öfverstiger ett, men icke två skålpund; dels ock att afgiften för brefkort må fastställas till 10 öre, Det torde vid bedömande af detta förslag, hvars fördelar för den genom postverket befordrade samfärdseln äro så i ögonen fallande, att de icke närmare behöfva utvecklas, böra ihågkommas, hurusom redan nu de flesta af våra grannländer njuta förmånen af att mot nedsatt porto kunna sända tyngre bref. Sedan början af innevarande år är detta förhållandet äfven i Norge. Också hafvaredan länge personer, som velat sända tyngre bref eller mindre paketer till och från utlandet, bittert klagat öfver de hos oss gällande bestämmelserna, som gjort befordringen inom korta afstånd inom Sverige mångdubbelt dyrare än portot för mycket långa distanser i utlandet. Icke heller lärer någon förbise hvilken stor praktisk fördel det vore att äfven för småpaketer (vägande högst 2 skålpund) erhålla ett uniformt porto och för dess erläggande kunna begagna sig af frimärken. Det är naturligtvis dock endast i det fall att tidningsportot tillfaller postverket, som redan nu kunna införas de här omnämnda förändringarne i afseende å taxeringen af tyngre bref och småpaketer, enär dessa förändringar, i anseende till den betydliga nedsättning i afgift de innebära, måste, synnerligen under de första åren, verka till någon minskning i de inkomster, som skulle af tidningsportot ersättas. Enligt hvad som redan varit i vårt blad omförmäldt, har bevillningsutskottet icke funnit sig böra biträda regeringens förslag i hvad det afser opphäfvande al nu gällande stadgande angående postbefordringsafgiften för s, k. lösbref. Vi dela icke de åsigter, som af utskottet i detta hänseende uttalas, och skulle helst se om den k. propositionen äfven i denna del vunne riksdagens bifall, men då vi tro att beslutet i denna punkt icke behöfver verka till rubbning i de delar af det kungl. förslaget, gom vi här ofvan omförmält, tro vi att ett betydande steg framåt vore uttaget äfven om det kungl. förslaget i afseende å lösbrefven icke blir antaget. Tmellertid tillåta vi oss nåneka. att då. bör SMU AD MO KK PR ALM FL fO