Cortesvalen i Spanien ha öfverväTande utfallit till fördel för ministåren Sagasta. I Madrid och flere andra stora städer ha de förenade oppositionspartierna fått sina kandidater valde; men på det hela taget har regeringen afgått med segern, och det uppgifves, att hon har fått igenom 220 å 240 af sina kandidater, hvarigenom hon är säker om en betydlig majoritet, nemligen af 60 till 80 röster. På flere ställen ha allvarsamma oroligheter egt rum. Det berättas, att embetsmännen utöfvat en betydlig påtryckning på valmännen, och häraf förklaras till en stor del utgången. TI de stora städerna är en sådan inblandning i valen svårare, och häri ligger förklaringsgrunden hvarföre ministeren i en del af dem led ett nederlag. Vare härmed huru som helst, så har ministåren Sagasta nu fått en Cortesförsamling, med hvilken den kan styra; och de faror som hotade den nya dynastien och författningen äro åtminstone för ögonblicket undanröjda. Men i Spanien pläga icke partierna gifva vika derföre att de kommit till korta vid valen. De söka i sädant fall att genom sammansvärjningar och uppror reparera sitt nederlag. Ministeren håller sig också beredd på en sådan strid. Sagasta yttrade den 31 i förra månaden vid ett valmöte i Madrid: OCarlisterne och Alphonsisterne konspirera bakom ryggen på de radikale. Regeringen känner deras planer och har ett vaksamt öga på dem. Hon kan till följd af de skrankor författningen satt för henne med afseende på de individuella rättigheterna icke förebygga dessa planer; men hon vill kasta sig öfver de sammansvurne när rätta ögonblicket är inne och tukta dem så eftertryckligt, att de förlora lusten att börja på nytt. Disraeli har efter en hel följd af festligheter, hvilka hållits till hans ära i Manchester och dess omgifning och efter att ha mottagit en stor mängd deputationer, i lördags återvändt till London. På bangården i Manchester hade vid hans afresa infunnit sig en talrik samling, som följde oppositionens ledare med förnyade bevis på sympati ech beundran. Times för den 6 dennes har en ledande artikel om Disraelis resa, i hvilken tidningen erkänner, att hans framgång Varit storartad, och tillika undersöker, hvaraf det kan komma att det konservativa partiet wunnit ett så starkt fotfäste just i fabriksdistriktet Lancashire och staden Manchester, från hvilka på sin tid så storartade liberala reformer utgått. Times finner gåtans lösning i den omständigheten, att grefskapet Lancashire alltid plägat ställa sig på oppositionens sida, och att det för närvarande är missnöjdt med statskyrkans upphäfvande i Irland och med radikalismen. Äfven den omständigheten har enligt denna tidnings åsigt varit till fördel för torypartiet i Manchester, att flere af de konservative statsmännen genom lyckliga lagförslag förbättrat fabriksarbetarnes ställning och sökt motarbeta frihandelsmännen af Manchesterskolan, då de velat gå alltför brådstörtadt tillväga. Vare härmed huru som helst, så har torypressen nu fått mycket mod att angripa regeringen. I korrespondenser från Berlin börja åter uppdyka klagomål öfver den tilltagande bristen på bostäder i den nya kejsarstaden. Det heter sålunda i en skrifvelse af den 5 dennes: Vid senaste flyttningen, den 1 April, har bristen på bostäder åter visat sig i ett omfång, hvarom man icke hade någon aning. Jag sjelf har under en kort vandring genom gatorna sett hela familjer kampera under bar himmel och deribland personer, som tydligen icke hörde till de lägre samhällsklasserna; ännu i dag, fem dagar efter flyttningsdagen, äro flera familjer utan tak öfver hufvudet. Derjemte stegras allt jemnt hyrorna; det tyckes icke vara någon gräns för pretentionerna i detta hänseende. Förbittringen bland de lägre klasserna växer i samma förhållande; arbetslönen har visserligen blifvit större, men står likväl icke i något förhållande till de enorma prisen på lifsmedel och lägenheter. Hvad som ökar missnöjet bland den arbetande befolkningen är den oerhörda lyxen, som griper omkring sig bland de genom lyckliga spekulationer riktade börsmatadorerna.