Aftonbladet – 9 april 1872, sida 3

— KaNONdlURADALALIHA MAUICIPLoek OMMI YE ger. kommo i tisdags e, m. till Carlskrona, — — Svensk jernvägsbyggare i Sydamerika. Bland de många storartade jernvägsföretag, som i närvarande tid äro bragta å bane eller under utförande i olika delar af verlden, och hvilka ha till uppgift att för odlingen öppna oerhörda, hittills otill-: gängliga trakter af jorden, har en nyligen af brasilianska regeringen koncessionerad stor jernvägsanläggning ett specielt intresse för oss svenskar derigenom, att upphofsmannen. till detsamma är en svensk, och att samme vår landsman är en af koncessionär rerna å det storartade företaget. Under den 22 December nästlidet år har nemligen kejserliga brasilianska regeringen, hvilken då under kejsarens frånvaro i Europa fördes af prinsessan Isabella, som är förmäld med grefven af Eu, meddelat koncession åt f. d. kaptenen vid svenska Vägoch vattenbyggnadskåren Chr. Palm och några med honom associerade brasilianska och engelska affärsmän, bland hvilka bankiren baron de Mana, hvilken anses vara Sydamerikas rikaste man, på en jernvägsanläggning från staden Curityba i provinsen Parana (belägen på omkring 26 grad. sydlig bredd) till staden Miranda vid foten af Sierra S:ta Barbara, djupt i det inre af landet. Till koncessivnen hörer äfven privilegium på sjöfarten å floderna Ivahy, TIvinheima, Brilhante och Mondego, hvilka alla beröras af den tillämnade jernvägslinien, Anläggningen har till uppgift att tillgängliggöra de för frukt barhet och ett genom höjden öfver hafvet af ett tempereradt klimat gynnade provinserna norr om Paraguay, hvilka hittills köännat uppnås endast genom de af denna stat beherrskade floderna Parana och Paraguay. Banan OCurityba—Miranda bildar fortsätt: ningen af en redan förut koncessionerad jernvägsanläggning från hamnen Antonina vid Atlantiska hafvet till Curityba och, ut-: gör tillsammans med sistnämnda linie, i sammanhang med hvilken den kommer att anläggas, en sträcka af 620 engel ska mil, eller föga mindre än hela längden af de hittills för trafik öppnad? svenska statsbanorna. Kapten Palm, hvars dristiga företagsamhet icke synes studsa för storheten i något företag, hade sökt den nu Beviljade koncessionen alternativt med en annan på en linie från Rio de Janeiro ända till Bolivias gräns vid 11:te breddgraden, således i nordvestlig riktning på ett afstånd af 1800 engelska mil från Rio de Janeiro, från hvilken punkt hr Palm hade tänkt sig denna linie fortsatt genom Bolivia och Peru till Lima vid Stilla Oceanens kust. Men äfven för fortsättningen af den linie, på hvilken koncession nu erhållits, står hr Palm i underhandling med regeringen i Bolivia om koncession på en bana, som, sedan den från Miranda på ett afstånd af 130 engelska mil uppnått bolivianska gränsen vid Capao do Queima, skulle genomskära hela Bolivias område till Corocoro vid gränsen af Peru, för att derifrån fort sättas till Islay Road vid Stilla Oceanen. Hela linien från Antonina vid Atlanten till Corocoro vid Perus gräns skulle utgöra 1575 engelska mil, deraf 750 mil i Brasilien och 825 mil i Bolivia. Till detaljer af intresse rörande jernvägen Curivyba—Miranda hörer, att den kommer att byggas smalspårig, nemligen med en spårvidd af 1 metre, ett system, hvars fördelar kapten Palm i sina framställningar till myndigheterna i de sydamerikanska staterna mycket fullständigt utvecklat. Högsta lutningen får blifva 1 på 40 och minsta radien i krökningarne 100 metres, hvilka mått natnrligtvis betinga användandet på banan af endast Fairlie-lokomotiver. Kostnaderna äro beräknade till 6500 pund sterling per engelsk mil, den rörliga materielen inberäknad. Kapten Palm, som rest äfver till Europa för att i London ordna det storartade företagets finansiella angelägenheter samt engågera ingeniörer och träffa aftal om leveranser af materiel, befinner sig för närvarande på ett kort besök i fäderneslandet, och han har välvilligt ställt till vårt förfogande de dokumenter och kartor, på hvilka vi stödja ofvanstående uppgifter. Han intresserar sig lifligt för, att den svenska industrien skulle taga del i leveransen af materiel för den ifrågavarande jernvägen och lärer hafva för afsigt att sätta sig i beröring med svenska industriella etablissementer för att erfara, huruvida de kunna inlåta sig på några aftal i sådant afseende. — fSamfärdseln mellan Sverige och Danmark. Vi omnämnde för ett par dagar sedan den af danske premierlöjtnanten Both och danske civilingeniören Gläsner hos K. M:t gjorda ansökning om tillåtelse: