Aftonbladet – 9 april 1872, sida 2

Mn ulvarligt och ärligt på sir Dene, att han cke rätt visste huruvida han drömde eller var vaken. Det är inte mera än ett par månader sedan — i Oktober, någon dag — som jag skickade dig en invisning på hundra pund; ag skickade dig dem sjelf i bref till dig, ler du bor; hvad säger du nu? Jag emottog densamma, sir, och utbeta. ade pengarna för min brors räkning, sym an önskade att jag skulle göra, svarade )tto lugnt. Jag betalade summan samma lag, enligt han? anvisning. För et par minuter satt sir Dene alleles tyst. Ett ljus tycktes uppgå för 1onom, Du betalade pengarna för din egen elle. ör Jarvis räkning? För Jarvis, naturligtvis. Jag börjar förstå. Berätta allt, hura lermed hängde tillsammans, Otto, Det är lätt gjordt, farfar. Samma morson erhöll jag två bref, båda med Worceters poststämpel. Det enz innehöll några, öga vigtiga ord från cr sjelf, en önskan tt jag måtte befinna mig väl, och så viare, samt en invisning på ett hundra pund. )et andra brefvet var från Jarvis, af inneåll att jag skulle erhålla en dylik invising samt begäran att jag skulle betala engarna till en namngifven jurist, som amma dag skulle komma till mig. Han om äfven och fick pengarna. Ånnu en fråga, min gosse, ehuru den ästan kan synas onödig. Är det sanning, vad du sang, att du aldrig erhållit några en af mig alltsedan de åer första fem undra punden? Fullkomligt sannt, Ej heller har jag edt om några, e (Forts.)