Aftonbladet – 5 april 1872, sida 2

vilken, nhutvudsakligen derliör att acn sa elt och hållet har sitt ursprung i sig sjelf ch är så fullständigt oberoende af hvarje nakt utom hans egen själ, utöfvar ett mäkigt inflytande på dem, med hvilka han kan comma i strid. Thiers har t. ex. ingen nilitärisk erfarenhet och ytterst obetydlig sännedom af financiella saker; men det är nycket troligt, att hans åsigter om armåns eorganisation och hans uppfattning af den inaneiella politiken skola göra sig gällande, ikasom Times redaktör eller hvarje annan person med stort litterärt inflytande på valmännen skulle under vissa gifna förhållanlen göra sina åsigter gällande i England. Den bestämdhet och systematiska klarhet, som äro vanliga för män, hvilka gifva råd utan ansvar, utmärka Thiers alla framställningar och gifva åt hans politik ett sken af styrka, hvartill den icke är berättigad. Då han t. ex. säger, att Frankrike måste alliera sig men katolicismen, eller att han icke vill understödja något parti eller att ingen styrelseform är möjlig utöm den republikanskas, tyckes han framställa grundvalen för en politik, under det han troligen aldrig tänkt på annat än attlåta ett briljant igram spela eller blott och bart hänsyftat den ofantliga opposition, hvilken skall förhindra realiserandet af så klara, vidtomfattande och af.det politiska lifvets praktiska behof oberoende idger. Det är, som vi tro, denna litterära själsämning, denna .väna att tänka om ett mne, som om han skulle hålla ett tal eller skrifva en artikel derom, och icke som om han personligen skulle taga i hop med personer -o9h intressen, stående i-såmband dermed, hvilka gifva Thiers det mod, som är af så utomordentligt gagn för honom. Han tror till exempel, möjligen med rätta, att franska armen bör uppfostras i läger, och till följd deraf han äfven hållit dem i läger hela vintern, hvarigenom framkal: lats stort och måhända äfven farligt missnöje bland soldäterne. En vanlig herrskare, som vet hur svag en provisorisk styrelse måste vara, skulle ha tvekat att handla på detta sätt, Skulle hd fruktat sjukdom, impopularitet och motstånd. Men hiers -gaf befallning om upprättendet af dylika läger lika lätt och otvunget som han skulle här hållit ett tal till förmån för saken, och hans åtgärd alstrar derför ett intryck af styrka och trygghet, som van ligen eljest blott gamla och betryggade re:geringars handlingar förmå åstadkomma. Ham r inomssig fullt öfvertygad, att det ärrätt jatt handla så, och han sätter derför sina bei slut i verket lika dristigt som om stora adI ministrativa åtgärder icke kunde.ha allvarI ligare följder än talangfulla tal eller pikanta I tidningsartiklar; som .om någon sannan-än I han skulle -bära det verkliga -ansvaret derI för. I sjelfva verket är hans tillit icke I statsmannens utan litteratörens, och med en farlig kris i perspektiv beger han sig till-ett fiendtligt parlament med den gladaI ste öfvertygelse, att blott han reser sig upp, I skall han snart öfvertyga en hvar, att han har rätt. Detta slags politiska mod, ehuru ieke af äkta qvalitet, har dock mycket af den oförfalskade varans effekt, specielt hos Thiers; hvars förmåga, ehutu väsentligen litterär, dock på sitt sätt -är fullkomligt pratisk, och som besitter en egenskap, hvili ken icke ofta finnes hos män af hans yrke. Han förstår sig på att utföra sina ideer. Det är möjligt, att hans uppfattning afförhållandena icke är den riktigaste, såsom faljlet är i-finansiella saker, men i samma ögonblick han fattat sitt beslut, eger han förmåga att gifva nödvändiga order, att välja lämpliga personer och att sätta krafterna i rörelse i den riktning han vill, att: de skola gå. Denna förmåga gör det mycket lättare I för honom att genomdrifva sina splaner än det till exempel skulle vara möjligt för en .I man :sådan som Emile de Girardin att geInomdrifva sina och räddar honom från hans tstörsta fara — yrkesmännens opposition, I hvilka icke hysa så mycken aktning för hans politik, som för hans förmåga att gifva de order de behöfva, och att taga hänsyn till I deras praktiska föreställningar. Han hänger icke upp sig på detaljer, han unnar sig ingen rast eller ro och derför lyckas han i I sina regeringsföretag på ett sätt, som icke skulle vara möjligt för en rentlitterär man. Denna hans egenskap kan göra det möjligt I för honom att bibehålla sin plats under åtI skilliga år, hvilket skulle vara en fördel för hans fädernesland, som behöfver lugn; men den skall icke sätta honom i-stånd. att realisera dessa småfyndiga id6er, hvilka hos honom gå och gälla som politik, Vitro icke, Jatt han snart skall bli störtad, men viana, latt Frankrike och Europa skola finna, att många af hans idger komma att hafva lika I mycket och lika litet resultat som den, hvilI ken Canning -framstälde, då han, efter de spansk-amerikanska republikernas erkännande, förklarade, att kan-kallat till lif en ny verld, för att återställa jeomnvigten inom den gamla. Dess ord hade en politisk klang, Isåsom förhållandet ofta är med Thiers id6er, I men var, likt många af dessaid6er, icke politik, utan blott en politisk fras. För återställandet af den franska:krigsmaterielen begär regeringen en extra I kredit af 379 millioner, som icke figurerar i den vanliga krigsbudgeten, utan är upptagen i den. s.k. Compte de Liquidation, I hvilken uppgår till 535 millioner. Såsom det vill synas, skola de :375 millionerna för krigsväsendet fördelas på fem-Åår, och i år skola ungefär 80 millioner utgifvas. Hela beloppet. skall användas till följande ändamål: förfärdigandet af 450 fältbatterier med deras förråder, förfärdigandet af 8000 artillerivagnar, reparationer och förfärdigande af bromateriel, förfärdigandet af 600 belägringsartilleripjeser med 700 lavetter, 700 vagnar jemte krigsmateriel, förfärdiganI det af 650,000 chassepotoch 60,000 kavallerigevär, 120,000 karbiner, 120,000 kavallerisablar, 10,000 bröstharnesk och 70 millioner I patroner. för chassepotgevär. -De-450 föl I batterierna skola, enligt regeringsprojektet, till en del erhållas genom omgjutning af j gamla kanoner, Kostnaden beräknas till : 20,000 francs för batteriet... 11 millioner beIhöfvas för ammunitionen. Hela kostnaden skall belöpa sig för batterierna till 30, för belägringsartilleri till 10 och för truppernas hevännine till 67 millioner -AÅ milla