Ett memento för jernvägstrafikstyrelsen. Till Redaktionen af Aftonbladet. Under ofvanstående rubrik förekommer i M 7( af Aftonbladet en insänd artikel, som hela lan det säkert med nöje skulle vilja underskrifva: ty knappt något tåg gifves, der icke många a! tredje klassens resande nödgas vara vitnen till de gemenaste uppträden. Ins. har med stor för våning förgäfves letat i de år 1870 af styrelsen utgifna så kallade Ordningsreglor-efter någon tillstymmelse till förbud för rusiga personer att få medfölja tågen, eller något åläggande för stationsinspektorer eller konduktörer att å dvlika resande egna särskild uppsigt. Det är förbjudet att medföra en hund; men huru många gånger hellre skulle icke en nykter och sedlig person vilja hafva till granne en dylik, än några öfverlastade och oanständiga personer, de der anse just på sin plats. synnerligast om någon medresande icke vet bättre än att förehålla dem dylikt oskick, att sjunga de oanständigaste visor med många andra ohyggliga tilltag, som icke en gång kunna i tryck beskrifvas. Ins. vågar härmedelst hemställa till trafikstyrelsen, om icke på det nu länge nog praktiserade sättet skulle kunna göras ett slut, om icke på annat sätt, åtminstone sålunda, att en särskild vagn afsattes och enom särskild inskription utmärktes för mindre rediga resande, så att åtminstone fruntimmer icke behöfde riskera att, ett tu tre få till granne en person som, utom det otrefliga grannskapet, ofta nog på ett ytterst oskickligt sätt osnyggar både kupe och sina grannar. Enär icke med en pokstaf sådant oskick är omnämndti-reglorna. så kan det icke förundra om konduktörerna inte låtsa om de klagomål, som tilläfventyrs framföras af personer, hvilka vid mellanstationer önska plifva befriade ifrån ett så oangenämt ressällskap, som fulla och med uppsåt osedligt skrålande personer nödvändigt måste räknas vara under t. ex. en hel dagsresa. Med ett ord: s:s allvarliga mening är, att trafikstyrelsen rvidlag icke gjort hvad som bör göras till resandes beqvämlighet. Allmänna åklagare äro ju skyldiga att åtala lem för fylleri, som å allmänna ställen äro öfverlastade; men jernvägen tyckes icke räknas till llmänna ställen, eftersom ingen lägger tu strå kors för att stäfja oskicket derstädes. Tredje klassens resande.