Aftonbladet – 3 april 1872, sida 2

RR re tt Black sjelf länge kommer att stå på ötterna; han är temligen miserabel. Och familjen vid Arde Hall? fortfor )tto att språka, i tysthet önskande att hans ättjefulle broder snart skulle begifva sig vf, så att han åter fick arbeta. Hur mår May ? Der står allt väl till. May är förlofvad ned mig. Är det möjligt? utbrast Otto och kastade en öfverraskad blick på kaptenen. Det är hon. Hvarför skall detta förvåna dig så mycket? Emedan, sanningen att säga, jag aldrig kunde tro att hon skulle gifva sitt samtycke, svarade Otto uppriktigt. Han uttaade likväl icke sin andra tanke: Hon tyckte om Tom Clanwaring. Oändligt förbunden för din goda tanke, sade Jarvis försmädligt. Hon har emellertid gifvit sitt samtycke och du ser säledes att du bedrog dig. Hvad mig angår, är jag tt nöjd med att saken ändtligen kommit på det klara; jag har alltför länge spelat en suckande celadon. Jag lyckönskar dig, Jarvis. May Arde är den behagligaste unga flicka jag känner. Tack! Ja, utsigterna äro ej så dåliga, fortfor kaptenen välbelåtet. Tiotusen pund disponeras visserligen af henne enskildt, men andra tiotusen lyfter jag på bröllopsdagen. Och hela den öfriga förmögenheten — Arde Hall och allt — kommer i mina händer, när gamla herrskapet behaga gifva sig af från denna onda verlden. Ja, detta är, som sagdt, gladare utsigter, än dem jag bar, som får arbeta som en träl för att vinna ett tarfligt uppehälle, yttrade Otto med godmodig fryntlighet. Jag kan väl tro, Jarvis, att du är född under en lyckligare stjerna än jag. (Forts.)