— Mindre teatern lät iförgår Den sköna Helena åter uppträda inför Stockholmspubliken, som emellertid på ett temligen kyligt sätt mottog den en gång så varmt omhuldade tvetydiga gunstlingen. Rollfördelningen — Helena, fru M. Bergström; Paris, hr Salzenstein; Kalkas, hr Nordberg; Orestes, fröken Widgren 0. s. vy. — var törhända den bästa som denna scen kunde välja, styckets mise-en-scene vittnade om omsorg och frikostighet och enbland dekorationerne var onekligen så lyckad ,som i en dålig genre är möjligt; men oaktadt de ofvannämnde roll innehafvarne, äfvensom hr Michal såsom Aga memnon och hr Engström såsom en af Ajaxarne; gjorde energiska ansträngningar för att åt den groteska operan återeröfra allmänhetens ynnerst, ville publiken aldrig blifva riktigt animerad. Endast Helenas kupletter vunno ett erkännande, som i någon mån erinrade om bifallsstormarne under flydda tider. Den allmänt rådande röstindispositionen antydde allt för hårdt arbete under repetitionerna. Ur tredje akten var konungarnes trio utesluten.