Aftonbladet – 27 mars 1872, sida 2

-———— — —— —---.Å— — HÅLVÄGEN VID BEECHHURST DENE Ar MRS HENRY WOOD. Ofversättning af Thora Hammarsköld. ) Och derpå anförde hon hvad hon hört af Otto. Alltsammans. blef nu sammanfogadt till en berättelse, der hvarenda episod var ett öfvertygande bevis. Lady Lydia trodde derpå sjelf. Squiren stod en stund tyst. Jag hade inte trott honom derom, utbrast han med harmsen min, En sådan hycklare han. måtte varal Tro mig, bäste mr Arde, det är vida bättre att han är i Irland än här, såde hon ned en suck, Bättre är detför friden här i huset, bättre för den der olyckliga flickan der uppe vid värdshuset, bättre för er sjelf och i synnerhet för er dotter. Lita derpå, att hvad som nu skett, är det bästa som kunde inträffa. I hvad afseende kan detta ämne röra min dotter? frågade mr Arde som fick stora ögon vid myladys yttrande: Ack — i hvad afseende, frågar ni! Men kanske borde jag inte yttra mig så oförbehållsamt. — Denne unge man var en djerf, en oförsynt intrigör. Han var nog förmäten att gå och hysa planer på May. Det är intet tvifvel om, att han ville få henne till hustra hvad säger ni nu, bäste mr Arde? Squirens ögon vidgades ännu mera och fingo ett uttryck af verklig förskräckelse. Han! -denfattige, den ringa aktade Tom Olanwaring? ee A. B. JM 1—22, 24—47, 49—68, 70 och