Aftonbladet – 26 mars 1872, sida 2

Article Image
erkan att förena många krafter för samma rk, oberoende af nationaliteten, och sålunda itta moraliska gränser i stället för de geogral: ska. Så snart våra resurser tillåta det, rtfar abben, det vill säga mycket snart, l: cola vi ha våra kyrkor och en sann gudsyrkan; men vi erbjuda från denna stund var och en, som tänker lika med oss och r satt i bann af det infallibilistiska prester: kapet, all den hjelp, som den sanna kristenomen i alla tider erbjudit den troende. cke nöjd med att ha publicerat detta bref, ar abben sedan ställt en uppfordran till beolkningen i Bordeaux. Under invasionens lyckliga dagar., säger han, togen I iniativet till ett förtvifladt motstånd mot inräktaren. I gåfven edert guld och sändenl: dra söner att utgjuta sitt blod på slagiltet. I dag göres ett nytt anspråk på dert mod. Preussarne från Preussen ha fterträdts af Vatikanens preussare. Den 22 dennes har österrikiska riksådet, med anledning af de föreståendealen till landtdagen i Prag, ajournerat sig ill den 7 Maj. De böhmiska valen skola ga rum under dagarne från den 18 till den 2 April. Från tysk sida göras stora anträngningar för att försäkra sig om segern de stora godsegarnes klass uti Böhmen. Jen galiziska frågan har ännu icke kommit ill någon egentlig afslutning, oaktadt man innu ständigt hyser förhoppningar om en uppgörelse i godo. Denna fråga skall blifva upptagen ånyo när riksrådet sammanträler. Kejsaren har stadfästat den s. k. nödralslagen. Båda de hufvudpartier, som nui Spanien stå rustade mot hvarandra till den valstrid som snart kommer att egarum, tyckas räkna vå den åldrige Espartero, den förre chefen ör progressistpartiet. Många tecken tyccas häntyda på, att han snarare kommer vtt sluta sig till Zorilla, hufvudmannen för let demokratiska partiet än till hans motståndare Sagasta, Dock skall han säkerligen undanbedja sig corteskandidaturen, som rån båda sidorna torde komma att erbjulas honom. Det talas mycket om hertigens ve Montpensier hållning. Han säges ha utfärdat ett manifest, hvari han tillkännagifver sin försoning med den fördrifna konungaamiljen. Då han icke erhållit kronan, tyckes han vilja åtnöja sig med regentskapet för sin gemåls systerson Alphonso. — Den kinesiska posten har medfört underrättelser om ett blodigt uppror på Manilla. Den 20 sistl. Jan. gjorde de infödda trupperna i Cavite uppror, dödade sina officerare och nedhöggo de spaniorer de mötte, på gatan, De hade redan bemäktigat sig Fort Felipe innan garnisonen i staden Manilla fick kännedom om myteriet. Fortet måste tagas med storm af de reguliera trupperna, hvilka läto större delen af de upproriske springa öfv er klingan. Derefter företogos en mängd arresteringar och afrättningar. Bland andra blefvo tre infödde prester skjutna. — Underrättelserna från Cuba låta icke gynnsamt för Spanien, och upproret derstädes tyckes icke komma att blifva undertryckt så snart som man velat låta päskina. Åt minstone talas det nu om att dit sända en förstärkning af 8000 man. I en korrespondens derifrån heter det: De upproriske hålla sig nu gömda i skogar och berg och komma endast fram för att anfalla mindre truppafdelningar. I ett krig af detta slag måste operationerna utföras energiskt, och dessutom måste alla vigtiga strategiska punkter hållas besatta, men härtill erfordras en icke ringa styrka. Äfven om härtill fordras stora offer, måste freden på ön återställas så fort som möjligt. Mazzinis minne har i Rom firats med stor högtidlighet. Den 17 Mars fördes den store fosterlandsvännens byst i högtidlig procession från Piazza del Popolo till Capitolium och uppstäldes i det dervarande museet, der redan förut byster af många andra italienska storheter och äfven af berömda utländingar, hvilka lefvat i Italien, fått plats. Den komit6, som tillsatts för arrangerandet af denna minnesfest, hade dagen förut genom stora anslag på murarne inbjudit alla romare. Kl. half 11 hade på grund af denna inbjudning, under tillopp af en stor folkmassa, de romerska arbetareföreningarna och föreningarna för ömsesidigt understöd, fritänkarnes samfund, deputationer från de politiska klubbarne och många svartklädda damer infunnit sig, och den af många tusen personer af alla stånd bestående processionen började, åtföljd af trenne musikkårer, sätta sig i rörelse genom den af en otalig folkmasea fylda Corson. I slutet af processionen visade sig den af fyra hästar dragna sorgvagnen, hvilken bar en stor staty, föreställande Italien, som var höljd i en mantel af svart flor och höll sin högra hand öfver Mazzinis byst. Alla fanor voro behängda med flor. Från många fönster och balkonger kastadeslagerkransar vagnen, och den ljudlösa tystnaden afröts endast genom handklappningar, der sorgvagnen -passerade; Så fortgick det ända till Capitolium, der vagnen stanns2e mellan Marci Aurelii berömda ryttarstaty och den port. gom leder till museum. Här höllo nu general Avezzana och Cairali körta, ofta genom kifallsyttringar afbrutna tal till den folkhop, hvilken uppfylde hela platsen. Af de olika föreningarnas många : trikolorer voro några försedda med inskrifter, t. ex.: Ära åt frihetens martyrer! Vid Ricciotti Garibaldis sida såg man den enda röda fanan, och Avezzana medförde ett nordamerikanskt banr. . Då Mazzinis byst blifvit uppstäld i museet, åtskildes folkmassan såsom den kommit, i högtidlig tystnad; Icke den vingaste eordning egde rum, Konungen och drottningen af Danmark, hvilka för ögenblicket vistades i Rom, åsågo -processionen från ett fönster i sitt hotell.

26 mars 1872, sida 2

Thumbnail