Aftonbladet – 21 mars 1872, sida 2

talande för att få honom tillbaka, innan har farit öfver sjön till Irland, tänkte squiren Ni skulle allt tycka om att åter se Ton här, kan jag finna, sir Dene, sade han. Ja, mera än han har någon önskan at komma, svarade baroneten. Hvad tycks att han inte har skrifvit ett enda ord till mig! — är inte detta bra otacksamt, Arde? Mr Arde tänkte på det vänliga bref som han hade erhållit från Tom och undrade hvad detta kunde betyda. Vid sitt samman träffande med den unge mannen i Bristol hade ingendera tänkt på brefvet som Tom skrifvit till sin farfar. Men — har han inte skrifvit till er, sin Dene? Inte en enda rad. Ni finner sjelf att han hyser agg emot mig och det hade jag inte väntat af honom. Eller också blyga han för att skrifva. Låt det vara nog nn om denna sak, säger jag. Hör, Arde, kom in vid femtiden och ät middag med mig Gud skall veta att det står klent till med aptiten äfven! Vi skola låta servera mid dag här uppe för oss två. Tom skall af mig få en vink om attinte göra sig för brådtom med att resa ifrån Bristol och att genast skrifva till gubben, tänkte squiren då han antog bjudningen. En vecka härefter är den unge mannen nog tillbaka vid Beechhurst Dene. Ja, ifall allt här i lifvet gick enligt våra önskningar, skulle våra väl anlagda planer aldrig felslå. Den första länken i den kedja af händelser, som var ämnad att motverka alla squire Ardes goda afsigter, blef bunden i samma stund som han lemnade sir Dene. Då squiren kom till biblioteksdörren öppnade han den och tittade in, för att säga sod dag till familjen och meddela dem att