och derpå med ett våldsamt språng, störtat ramåt. l Jag förstår ej hvarför Margaret blef så skrämd, och hoppade ur vagnen, sade miss Serope. Är hon afsvimnad, mr Clanwaring ? Ack! läsaren har säkert längesedan anat att det var något, långt värre. än en svimning: — Margaret Clanwaring var död! Hennes hals var afbruten, Två förhållanden blefvo föremål för mycken undran och många olikartade förklarinsar! Hvarför blef Margaret, såsom äfven en unga Charlotte Scrope riktigt anmärkte, så skrämd att hon Kastade sig tr vagnen? Och när hon gjorde detta, hur kunde hon skada sig dödligt af ett hopp från det lilla, åga åkdonet? Doktor Priar förklarade detta på ett. lärdt vis och menade att hufvudet hårdt stött emot marken, men folket undrade ch skakade på hufvudet lika mycket ändå. Sir Dene kom sjelf, jemte öfriga persoier till platsen, ty. trots sina sjutti år unde -baroneten då ängu röra sig med nycken raskhet. Det första som mötte hans slickar, vår det uttryck af:djupasta ångest och deltagande som låg öfver Toms ansigte. Han studsade tillbaka, helt bestört, Hon är väl inte mycket skadad? Hur ir det, Tom? Jag — jag tror det.är bättre, sir, att vi inte rubba henne, ljöd Toms undvikande svar, Vi måste skaffa något, för att derpå bära hem henne. En vecka senare då sir Dene Clanwaring stod lutad öfver Margarets graf på Hurst Leets kyrkogård, trängde sig med öfverväldigande styrka en tanke inpå honom, som ner än en gång förut under veckans lopp velat göra sig gällande, — Af jord äst! In kommen, till jord skall du åter vardar,