Aftonbladet – 19 mars 1872, sida 3

mit till stånd, häntyda derpå, att i den plan som här kan vara Å bane, och om hvilke det framskymtar tydligt nog att ins. känne; mer än han vill medgifva, ingår utsläppan det af aktier med premier, dervid vi antag: att den vackra framgång, som åtskillig: bankföretag här i landet rönt, skulle komm: att framhållas såsom lockbete. Då vi nyli gen, i de yttranden, till hvilka det Göte borgska handelskompaniets aktie-utbjudning gaf anledning, så utförligt yttrat oss om de osunda i ett sådant på konstlad väg åstad kommet öfver-pris på aktier i ny-etablerade företag, behöfva vi icke derom nu utbred: oss. Men vi bedja få fästa den ärade in sändarens uppmärksamhet derpå, att om v i konseqvens med våra sålunda uttalade åsigter jemväl ogilla och beklaga ett möjli gen tillämnadt jobberi med aktierna i er tillämnad svensk-tysk bank, så ha vi dertill det ytterligare skäl som ligger deri, att det i senare fallet är i utlandet som ett i Sverige etableradt företag skulle göras till föremål för dylika spekulationer, enär, om företaget icke blir så vinstgifvande som det sannolikt af aktie-utbjudarhe kommer att förespeglas, det svenska namnet är inför utlandet inblandadt i en ledsam affär. Just denna omständighet gör också, att alla de af ins. åberopade exempel på svenska aktier, som noteras till höga öfverpris inom Sverige, här alldeles icke äro tillämpliga, äfven om de för öfrigt vore det, hvilket väl kan dragas i tvifvelsmål med afseende på några af dem, då aktierna stigit endast i den mån utsigterna till fördelar hafva efter hand ökats. Hvad vi nu anfört torde vara nog till utveckling af hvad vi yttrat i vår gårdagsnotis, och vi kunde således här sluta. Men ins. har fört in diskussionen på ett helt annat område, då han spörjer oss om vi icke tro, att ett företag, sådant som det åsyftade, skulle, under förutsättning att det är behöfligt och att det väl skötes, kunna gifva ett godt resultat. Härpå skulle vi kunna svara, kort och godt, att, om förutsättningarne äro för handen, det är ganska troligt att resultatet kan blifva godt, men att det endast är erfarenheten som kan komma att utvisa, om förutsättningarne komma att uppfyllas, och att det således först är sedan en sådan erfarenhet blifvit vunnen, som förtroendet till företaget kan på naturligt sätt föranleda en stegring af aktiernas pris, om nemligen erfarenheten visar att resultatet varit så godt, att en prisstegring deraf betingas; ty godt kan resultatet gerna kallas äfven om afkastningen stannar vid en måttlig ränta och någon ersättning för den risk aktieegarne kunna anses löpa. Såsom läsaren behagar finna, sysselsätter sig ins. ganska utförligt med att söka ådagalägga att ytterligare en stor bank här måste anses behöflig och gagnelig. Vi följa honom ogerna på detta område, då vi i allmänhet anse det föga tillrådligt för den offentliga pressen att vare sig afeller tillstyrka allmänheten att inlåta sig på spekulativa företag. Den, som vill i en spekulation vedervåga sina pengar, må sjelf med sig öfverväga utsigterna till vinst och möjligheterna af förlust; men då ins. formulerat sitt spörjsmål till oss sålunda, att han frågat om vi tro, att ett stort kapital, nedlagdt i en affär af sådan art, att redan bestående affärer af samma slag till en del sifva mycket stor dividend, icke skulle gifva ett godt resultat, om den väl skötes, så förunledes vi deraf förklara, att den omstänligheten att redan bestående affärer af samma art till en del gifva en mycket stor lividend, alldeles icke innefattar något skäl utt enahanda resultat skall uppnås om de likwrtade affärerna blifva till antaletthuru många som helst. Äfven på detta område lärer väl lasen om tillgång och efterfrågan få anses ga sin giltighet, och ingen lärer väl kunna vestrida, att icke den purkt en gång kan ippnås, när resultaten måste, åtminstone till en del, d. v. s. för några af konkurrenterna, upphöra att vara goda. Huruvida letta skall blifva Händelsen i fall, till de vanker vi redan ega, vi få ytterligare en med ett stort kapital, det är en fråga, varom vi icke skola yttra oss hvarken ja cande eller nekande. Den saken må de kavitalister, som vilja våga entreprisen, söka söra klar för sig bäst de kunna. Deremot falla insändarens funderingar om n ny bankinstitutions förhållande till de närvarande konjunkturerna mera inom den ffentliga diskussionens område, och det unde vara ganska inbjudande att i det ämret byta tankar med insändaren; men då vi edan blifvit ganska vidlyftiga i denna framställning, må det tillåtas oss att här endast inmärka, att om, såsom vi tro, insändaren nar rätt i hvad han yttrar om den nog hejdösa öfverdrift, som börjar yppa sig i åväsabringandet samtidigt af en mängd storarade företag; så synes oss just icke den ökade penningtillgång, som komme att beeedas genom uppträdandet af en ny bank med ett stort kapital, vara egnad att verka såsom något slags regulator på spekulationsaseriet, utan snarare, då den nya banken nåste söka finna användning för sitt stora capital, vara egnadt att underblåsa detsamma å länge förtroendet fortfar att vara orubbadt, wvaraf naturligen måste följa, att den kris, som vi förr eller senare gå till mötes och om äfven insändaren förutser, blir i samma nån våldsammare. Vare det långt ifrån oss stt icke medgifva nyttan och nödvändigheen af kreditens anlitande för utvecklingen vf landets näringslif; men gifvet är, att i samma mån som denna utveckling är i högre srad baserad på lånade penningar, i samma nån blir inflytandet af vexlande konjunktuer mera kännbart och de af dem härflytande mstörtningarne, de s. k. kriserna, mera vidtmfattande och förödande. Hvad särskildt veträffar ställningen för ögonblicket inom len svenska penningmarknaden och det svenska affärslifvet, så ha vi derom den öreställningen, att icke något sundt och väl beräknadt företag för närvarande beöfver sättas å sido med anledning af bristande tillfälle att derför upplåna erforderiga penningar; men väl synes tillgången vå arbetskrafter komma att snart blifva mycket hårdt anlitad, och den ganska säcert förestående stegringen af arbetslönerna ärer nog blifva den regulator, som kommer utt i första hand stäfja de öfverdrifter, till