vit så mycket anlitad och pröfvad. Bär skildt framhöll hr Nobel den hjertlighet, hvarmed hr Björnstjerna ständigt visat sig beredd att räcka en hjelpsam hand åt den hit anländande ynglingen, som söker här bryta sig en bana. General Björnstjerna föreslog derefter i varma ordalag en skål för fäderneslandet. Hr Gisiko, en här sedan längre tid tillbaka etablerad och mycket framstående affärsman, höll ett humoristiskt föredrag till qvinnans ära, hvarefter, sedan ordet förklarats fritt, en mängd skålar föreslogos, bland dem en af en norrman, hr Schönberg, för Sverige, hvarvid han omnämnde det hjertliga mottagande han rönt derstädes. Detta gaf general Björnstjerna anledning att, då han före slog skålen för Norge, anställa en jemförelse mellan stämningen nu och för femtio år sedan. Hans fader hade nemligen blifvit af regeringen skickad till Moss i och för konventionen derstädes och gjorde derunder en utflygt till Christiania, der han likväl snart såg huset, der han bodde, omgifvas af på tagligen mindre vänligt stämda folkmassor, så att myndigheterna funno sig föranlåtna att gifva honom en vink om nödvändigheten att snart återvända. När generalen sjelf hade, till minne af femtioåriga årsdagen af föreningen med Norge, i Kjöbenhavn samlat dervarande svenskar och norrmän omkring sig, var han deremot i tillfälle attfägna sig åt de vänligaste yttringar af ömsesidig belåtenhet och tillgifvenhet samt försäkringar att den enda fara, som numera hotar svensken i Norge, är att bli drucken under bordet. Generalen sade sig öfvertygad, att bandet mellan de förenade rikena nu är ett fast brödraband, som icke kan slitas. Hr Ludvig Nobel föreslog en skål för Ryssland, uttalande dervid sin glädje öfver att se nationalhatet med hvarje år minskadt, och sitt hopp att det till sist skall alldeles försvinna. Den glada festen, som säkert skall hos deltagarne qvarlefva i angenämt minne, fortgick till sent på aftonen, PE