Aftonbladet – 16 mars 1872, sida 3

— Kungliga biblioteket har nyligen lyc kats göra en särdeles vigtig och dyrbar acqvisition genom förvärfvandet af en vid lyftig svensk handskrift på pergament från 1300-talets slut. Denna hos oss okända eller förglömda codex anträffades i kejserliga Paris-biblioteket af amanuensen Wieselgren år 1864; sedan dess hafva underhandlingar förts om dess utlånande eller afstående hit, hvilkas resultat ändtligen blifvit det nämnda och är tillvägabragt genom utbyte mot 3 franska medeltidsromaner. Handskriften förskrifver sig från Wadstena kloster, der hon var decimus in ordine på bokhyllan, och består af flera med olika stilar skrifna arbeten, hvilka på 1400-talet blifvit hopbundna i ett band af tillsammans 298 blads vidd. Sedermera har boken tillhört Oxenstjernska familjens stora bibliotek, som skingrades 1732, vid hvilket tillfälle någon här vistande fransman (R. G. H.?) köpt och medfört henne till Paris, der hon kring medlet af 1700-talet införlifvades med Bibliotheque Royale, hvars stämpel hon ännu bär, Innehållet, uteslutande svenskt och till allra största delen helt nytt för vår litteratur, är följande: 1. Engelens diktamen till Heliga Birgitta (Sermo angelicus). Saknas i här befintliga codices af Birgittas uppenbarelser, hvilkas utgifvande af denna anledning hittills icke kunnat fulländas. I slutet finnes uppgiften om skrifvarens namn sålunda: Orate pro skriptore, qui me skribebat Jordanus nomen habebat. 2. Järtecken om Kristi lekamen, namn ete. Häraf finnes ingen annan känd handskrift, med undantag af ett enda blad i Helsingfors universitets bibliotek. Vid slutet häraf förekommer uppgift om handskriftens årtal (1385) på följande sätt: Orate pro scriptore finitus est iste liber Anno domini M cec lxxx quinto Jn die sancti Egidii abbatis. Explicit expliciat qui wlt plus scribere scribat. Aue Maria et pater noster pro scriptore. Handstilen är densamma som 1 föregående nummer och efterföljande, hvilka 3 utgöra bandets första och äldsta hälft. 3. Avpostlagerningarne. Ingen annan handskrift häraf är känd. 4, Utdrag ur Birgittas uppenbarelser. Är måhända den äldsta bevarade uppteckning deraf. 5. S. Hieronymi Vite patrum. Här nyttjas i början den tidigt bortlagda bokstafven thor. Ingen annan codex deraf är bevarad på svenska. 6. Heliga Birgittas lefverne ien afskrift från 1400-talet; de yngsta bladen i hela boken. Förut känd och tryckt. 7. Helgonlegender. Några af dessa torde finnas i andra och olika uppteckningar. 8 Nicodemi Evangelium. Häraf äro två yngre handskrifter kända, Detta är (då äfven ett par märkligare fragment inräknas) den 32:a gammal-svenska eller nordiska handskrift, som vunnits till k. biblioteket på det sista fjerdedels Ne P, T. ——— Le