Aftonbladet – 14 mars 1872, sida 3

Fa nn or Gere Strödda underrättelser. Meteorologiskt. Meteorologiska upptäckter i Kjöbenk Göteborgs-Posten för den 9 dennes innehåller en veckorevy från Kjöbenhavn, ur hvilken vi taga oss friheten här meddela ett utdrag, handlande om meteorologiska rön, som två danska vetenskapsmän gjort. Korrespondenten skrifver härom: sDessa båda vetenskapsmän äro prof. och stadsingeniören Colding samt kand. mag. P. la Cour. Den förstnämnde har nyligen löst stormteorien på ett sätt, som otvifvelaktigt skall ådraga sig den största nppmärksamhet os alla meteorologer. Prof. Colding, som anställt en mängd försök och beräkningar öfver vattenströmmarnes hastighet samt vattenhvirflarnes bildande och hastighet, uppställer nu den enkla grundprincipen att vattnets och luftens rörelser ske efter samma lagar. Hans teori är förvånande, enkel och slående och han saknar tillsvidare endast ytterligare material för att bevisa dess riktighet genom sammanställningen af olika hvirfvelströmmar i norra Europa. . Hr la Cour har gjort gasbelysningen i Kjöbenhavn till föremål för en särskild uppmärksamhet. När himlen är mulen; skönjer man nemligen öfver Kjöbenhavn, liksom öfver hvarje större stad, en stark, rödaktig ljusstrimma, som uppstår derigenom att de öfver staden hängande molnen återspegla skenet från de många gaslåorna. Denna strimmas höjd är mycket föränerlig. Då hon uppträder med skarpa konturer, då är molntaket jemnt och det lägre luftlagret klart; under andra förhållanden bli strimmans kanter än otydliga än fullkomligt oregelbundna. I sistnämnda fall kan man af det öfriga himlahvalfvets nyansering se, att det är öfverdraget med mer eller mindre isolerade skyar af olika höjd. Fenomenet kan då erbjuda ett skådespel, som något närmar sig norrskenet. På en gång far en skugga öfver ljuset, och det skall då visa sig, att denna beror på en närmare och lägre sky, som föres fram mot de andra. I nästa ögonblick kan strimmans ursprungliga utseende öfvergå till en eller annan fantastisk ljusbild för att måhända strax derpå insvepas i ett fullstindigt mörker. Hr la Cour vill nu på grund af dessa fenomener söka bestämma höjden af sammanhängande molnlager. Ty ju högre molnen stå på himlahvalfvet, desto högre på horisonten skall ljusfloden skönjas. Detta är meteorologien i teorien, och meteorologien, satt i praxis, är väl icke så aflägsen, ja, hvad beträffar andra länder, är den ju redan satt i system. Då det emellertid torde vara antagligt, att det finnes en nära förbindelse mellan molnlagrets höjd i förening med dess rörelse och väderleken, kan det vara möjligt, att den nämnde unge vetenskapsmannens försök skola kunna leda derhän, att det meteorologiska institutet genom att begagna la Courska metoden skall om natten eller dagen kunna få ett telegram från skynen som lemnar tillförlitliga vinkar om vädereken. Minnesfester. Astronomen Kopernicuss 400-åriga minnesfest kommer att firas nästa år. Af allmänt intresse äro de i anledning häraf af böhmiska tidningar meddelade uppgifterna om hans härkomst. Kopernicus härstammar, enligt dessa uppgifter, från den Kopernikska riddarefamiljen, som var bosatt i den nuvarande Jungbunzlau-kretsen. En medlem af denna familj utvandrade mot slutet af det 14 århundradet till Krakau och erhöll der medborgarerätt år 1396. En af hans söner bosatte sig i den polska staden Torun (Thorn) och idkade der bagetihandtering. Denne var den år 1473 födde Nikolaus Koperniks far. — Cervantess dödsdag kommer att värdigt firas i Valencia och Sevilla. Den förra staden inbjuder till en litterär täflingsstrid den 23 April. Stadens Atheneum kommer att hålla en utomordentlig sammankomst, på hvilken litterära arbeten skola uppläsas. Akademien för -buenas letras. i Sevilla skall äfven hålla en festsammankomst. Naturfenomen. Vesuvii nuvarande eruptioner. Härom meddelar professor Palmieri, att berget oupphörligt sprutar ut eld ur två öppningar; den kägla, som i sistlidne November upphörde med sitt utbrott, har nemligen åter varit i verksamhet sedan Ja