kust, — Föredrag om läseriet. Dr J. E. Ny ström, medlem af härvarande baptistförsamling, hade annonserat, att han i går afton kl. 7 skulle i det s. k. Sjömanskapellet hålla ett föredrag öfver det så mycket omordade släseriet. Dörrarne till lokalen skulle enligt tillkännagifvandet öppnas kl. 2 7, men redan före denna tid voro så väl kapell-salen i andra våningen som trappuppgången, förstugan och ett parti af gatan utanför fyllda med menniskor. Bland dem, som i god tid, antagligen redan kl. 6, infunnit sig och upptagit sittplatserna, varseblef man en del ansigten, som man är van att se vid de pietistiska sammankomsterna. Föredraget började på utsatt tid och räckte något öfver två timmar. Tyvärr hade man ofta svårt att uppfatta hvad talaren yttrade, ty den menighet, som så småningom trängde sig in från förstugan, arrangerade oafbrutet. prat och buller. Baptistpredikanten pastor ÅA. Wiberg ställde från läktaren en uppmaning till dem, som först anländt, att de skulle försöka bereda plats, men den välbetänkta uppmaningen efterkoms ej och följaktligen mäste den påträngande hopen med styrkans makt tillkämpa sig hvarje tumsbredd fast mark. Den plats, närmast dörren, der åhörarne stigit upp på förhandenvarande bänkar, var isynnerhet en förargelseklippa. Hr Nyström sjelf fann sig flerfaldiga gånger föranlåten till kortare afbrott, hvarunder han bad publiken hålla Isig något tystare, ty eljest ville han ej fortIsätta, men då det ej hjelpte, så fortsatte han ändå. Några nämnvärda oordningar föreföllo emellertid ej — undantagandes att några bänkar sönderbrötos och en eller an nan individ blef oangenämt klämd. Föreläsaren hade valt till sin uppgift att ådagalägga, att Läseri och sann kristendom äro precis detsamma. Läsarne karakteriserades såsom de, hvilka tro på bibelns gudomlighet, hvilka hafva de riktiga föreställningarne om underverken, skapelsen, djefvulen och Kristus m. m. Hvad man yttrat derom, att läseriet i sin utveckling måste alstra okunnighet, bildningsfiendtlighet och en dyster verldsåskådning, återfölle i stället på läseriets vedersakare. Läsarne äro — enligt föreläsarens tanke — derjemte just de, som inrättat barmhertighetsanstalter, missionsskolor, barnkrubbor o. s. v. — ja, de hafva till och med förtjensten af den kristna konstens utveckling, såväl inom måleriet och musiken som öfriga konstområden (!!). De hysa således visst icke, såsom man påstått, något förakt för eller hat till konsten. Det kunde väl vara möjligt, att de misstagit sig, då de talat om en andlig termometer m. m.; men det vore icke desto mindre högst orätt och opassande att, såsom det på ett rått och vulgärt sättskett, drifva gyckel med dem. Äfven om man, såsom någon har föreslagit, ställde till offentliga föredrag och folknöjen för att motverka läseriet, så skulle det oaktadt — talaren vore fullt och fast förvissad derom — en stor del af allmänheten med hjertlig glädje föredraga de pietistiska sammankomsterna. ZSådant var i yttersta korthet hufvudinnehållet af detta långa anförande. Inga bifallsyttringar förmärktes, då talaren slutat. troligen icke till följd deraf, att sympatiserande åhörare saknades, utan möjligen derföre att de närvarande pietisterna, eliuru förtjusta öfver att höra sig på sådant sätt upphöjas och förherrligas, ej ville på den platsen ge luft åt sin belåtenhet. Men man märkte tillika att hr Nyströms åsigter hos många bland åhörarne framkallade blandade känslor. on gång var det nära, att missnöje högljudt gifvit sig till känna, nemligen då tal. påstod, att det är just läseriets vedersakare, som taga krogarna i försvar. För den mera tänkande åhöraren, som, vän af religionsfri heten, gerna är tolerant mot hvarje uttalande af en ärlig öfvertygelse om den ock afviker från hans egen, föreföll det oväntadt och besynnerligt, att dr Nyström skulle ignorera så väl den betydelse ordet läseri har i språket som andra ögonen fallande fakta och att han helt enkelt ville göra läsare identisk med — alla sanna kristna. Och om han också med allt nit sökte taga läsarne i försvar för beskyllningen om sjelfgodhet, egoism och hårdhet i omdömen — månne icke hans vederdelomän i detta hänseende i sjelfva hans föredrag och den utomordent liga tvärsäkerhet, hvarmed han åt de med honom liktänkande läsarne gjorde uteslutande anspråk på att vara kristna, derigenom dömande alla andra att vara okristna, kunna få nya stöd för samma slags tillvitelser. ses — Ytterligare telegrafarbeten under detta år. Utom de telegrafbyggnadsarbeten, som, enligt telegrafstyrelsens förslag den 9 December 1871 blifvit af K. M:t AK fen huäsllaan Sn JAANT OK LA por FR tt EF oi ec