nakt att vidtaga de mått och steg, som af. mständigheterna kunde påkallas. Ett förslag af Sumner om atställands äf ndersökning angående försäljningen af rapen till Frankrike under senaste riget har, såsom genom ett telegram relan är bekant, nästan enhälligt blifvit anaget af amerikanska senaten. Resolutionen värom, hvilkens innehåll nu är fullständigt känd, hänvisar tilll att det utskott af franska nationalförsamlingen, åt hvilket döt upp lrogs att anställa undersökning om under kriget afslutna kontrakter, uppfordrat franska regeringen att i Washington inhemta upplysning om, huruvida de amerikanske mbetsmän, som hade del i dessa vapenuppköp, gjort sig skyldige till bedrägligt förfarande, Derefter citeras flere bref, i hvilka agenter och fabrikanter, med hvilka delegationen i Tours stod i förbindelse, uttryckligen åberopade sig på, att de understöddes af amerikanska regeringen, och att denna var direkt inblandad i saken, i det vapen levererades från statens arsenaler och far briker. Riktigheten af denna beskyllning styrkes slutligen genom officiella berättelser och räkenskaper från krigsministern, På grund häraf uttalas i resolutionen, att det, som det tyckes, i utlandet uppstått misstanke om att Förenta Staternas embetsmän tagit en otillbörlig andel i dessa saker, och det förklaras för en sak, som rör nationaläran och amerikanska regeringens goda namn, att man får fullständig klarhet öfver detta förhållande. Undersökningen skall företagas af en komit6 af sju medlemmar. Denna sak har väckt stor uppmärksamhet, emedan unionen just nu är invecklad i en allvarsam strid med England angående denna stats handlingssätt under borgerliga kriget i Amerika. Förenta Staterna skulle ha svårt att försvara sin ståndpunkti förhållande till England, om de blundade för hvad deras egna borgare och embetsmän gjorde under kriget mellan Frankrike och Tyskland. Den kraftiga reaktion mot den administrativa korruptionen som förli det år började visa sig i Newyork sträcker sig nu äfven till andra stater inom unionen. i hvilka en sådan korruption vunnit insteg. I Philadelphia ha förvaltaren af stadens fi nanser, Joseph F. Marcer, och hans med: hjelpare O. T. Yerkes d. y., som voro ställde under tilltal för underslef, blifvit dömde efter lagens hela stränghet, den förre till 300,000 dollars böter och 494 års fängelse den senare till 500 dollars böter och 23 års fängelse. Vid afkunnandet af domer uttalade domaren sin ledsnad att han icke enligt lagen kunde ådöma förbrytarne eti ännu strängare straf, emedan det vore på tiden att en gång sätta en gräns för de be drägerier, till hvilka statens embetsmär gjort sig skyldige. Presidenten Roye irepubliken Liberia som för högförräderi satt arresterad i Mon rovia, men lyckades rymma ur fängelset har, enligt telegram till Times, drunknat di han på natten försökte simmande uppni den på Monrovias redd liggande engelsk: postångaren Loanda.