Aftonbladet – 8 mars 1872, sida 2

es al hrr ff. Nusson I Kspö, Kundgren och igardh, BERKSRERSAASHRANSTR Den franska regeringen har nu ändtligen fter långvariga öfverläggningar fullbordat ittförslag omarmåns reorganisation ch lagen om rekryteringen skulle den 3 lennes föreläggas nationalförsamlingen. Laxen föreskrifver allmän och obligatorisk örbindelse till krigstjenstgöring för alla ransmän från tjugu till fyrtio års ålder. Den upphäfver rättigheten till lega, förbjuler värfningspenningar, och -fråntager i krigstjenst stående svldater deras nuvaranle rättighet att deltaga i allmänna val. Frihet från krigstjenst är endast medgifven enda sonen af enka, lärjungar vid prestseminarierna och elever vid krigsskolorna. Krigstjensttiden utgör tjugu år och är indelad på följande sätt: fem år i aktiva armån, fyra år i aktiva reserven, fem år i landtvärnet (arm6e territoriale) och sex år i landtvärnets reserv. Vid ett sammanträde af venstra centern den 2 dennes talade Picard om olägenheterna af det nuvarande interimstillståndets förlängande. Man hade i början trott, sade han, att det skulle vara möjligt att ännu på en lång tid uppskjata grundläggandet af en definitiv regering. Men enligt hans tanke är det påtagligt, att Frankrike vill komma ifrån detta interimstillstånd, och att lugnet icke skall återkomma i sinnena och landet icke återvinna sin trygghet och sin styrka förrän det definitivt konstituerat sig. Talaren hade likaledes märkt, att styrelsens provisoriska karakter alltför mycketförsvagade Frankrikes anseende ochinflytande i utlandet. Nationalförsamlingen, fortfor han, är för närvarande delad isex fraktioner, hvilka ömsesidigt neutralisera hvarandra — den yttersta venstern och den yttersta högern, den moderata venstern och den moderata högern och de båda centrerna. Intet af dessa partier är nog starkt att styra ensamt och ännu mindre att konstituera en definitiv styrelse. Men det finnes en stor mängd representanter, hvilkas politiska åsigter icke äro så starkt utpräglade att man behöfver förtvifla om att förena dem under en gemensam fana. Just detta är hvad man måste försöka. Man måste skapa en nationalunion, som jemte venstra centerns deputerade kunde inrymma alla dem som vilja förena sig med densamma om att bilda ett stort regeringsparti och sålunda åstadkomma någonting definitivt. Orsaken till Pouyer-Quertiers afgång såsom fransk minister är, såsom vi redan i går omnämnde, förnämligast att söka i det missnöje hans uppträdande till försvar för Janvier de la Motte uppväckt icke endast hos allmänheten och inom nationalförsamlingen utan äfven inom regeringen sjelf. Häftiga uppträden lära egt rum i konseljen mellan honom och hans kolleger. Thiers förebrådde honom häftigt hans besynnerliga administrativa teorier och hans missaktning för regeringens heder och solidaritet. Dufaure skall till och med ha tillkännagifvit sin afsigt att lemna ministeren, om PouyerQuertier bibehöll sin portfölj. Casimir Perier skall, efter att i Rouen hos vederbörande generalprokurator ha försäkrat sig om att tidningarnas referat af hans forne kollegas vitnesmål var riktigt, ha förklarat sin afsigt vara att samma dag göra denna sak till föremål för en interpellation i nationalförsamlingen. Såsom man finner af ett telegram för i går har Pouyer-Quertier nu blifvit utnämnd till franskt sändebud i Berlin i stället för Gontaud Biron, hvilken skall tillträda samma befattning i London, sedan hertigen af Broglie lemnat densamma. Den enighet man i början påstod finnas mellan regeringen och det utskott, som af nationalförsamlingen blifvit tillsatt för att pröfva inrikesministern Lefrancs lagförslag mot pressen, tyckes icke vara en så afgjord sak. Regeringen lär tvärtom vara föga benägen att gå in på de modifikationer afförslaget utskottet tillstyrkt. Prefekten i Corsica Dauzon, som blifvit kallad till Versailles för att afgifva rapport om förhållandena vid Rouhers val, har lemnat lugnande förklaringar. Vid ett samtal, som Dauzon hade med presidenten den 2 bekräftade han, att Rouhers val endast hade sin grund i de bearbetningar som blifvit gjorda af polisen på Corsica och uppmanade på det ifrigaste presidenten, att rensa administrationen på ön och särskildt polisen från sådana embetsmän, som äro hemliga bonapartistiska agenter. -Dauzon har äfven blifvit förhörd af den komitå, som blifvit tillsatt för att yttra sig om Rouhers val, och har gifvit mycket vigtiga upplysningar. Prefekten i departementet Rhöne, som för närvarande i ett specielt uppdrag vistas i Versailles, hade den 1 dennes ett långt samtal med presidenten. Han lär ha tillkännagifvit, att arbetareklubbarne och andra hemliga sällskap i Lyon äro staddaien så rask tillväxt och börja utöfva ett så stort inflytande i departementet att stor fara i politiskt hänseende derigenom är för handen. Han anbefallde till följd häraf att militärkrafterna borde ökas äfvensom andra försigtighetsmått, hvilka borde vidtagas. Thiers säges ha svarat. att saken varit på