Aftonbladet – 5 mars 1872, sida 2

—— HÅLVÄGEN VID BEECHHURST DENE F MR8 HENRY WOOD. Öfversättning af Thora Hammarsköld. ) Sir Dene började genast orda om huru hon hade missförstått honom och yttrade att han trodde hon skulle känna honom bättre än hon kunnat förmoda, att han skulle velat skicka ut någon af sitt folk, än mindre då hans egen sonson, att gå vakt i skogen en kall julnatt. Tom Clanwaring, som väl visste, att han icke nu skulle få hjelpa sin farfar ned för trappan, lemnade rummet. Mylady iakttog alltid noga att aldrig låta Tom få visa sir Dene någon uppmärksamhet, då hon sjelf kunde få göra det. Knappt hade han hun: nit ned i förstugan, då han hörde sitt namn uttalas. Det var lady Lydia som hade följt efter honom. Hennes ansigte var alldeles färglöst af vrede och hennes ögon flammade, Hur vågade du bära fram sqvaller till sir Dene? hväste hon, och hennes skarpa stämma ljöd ofta som en hård väsning. Du! — på nåder här upptagen — du är nog djerf för att blanda dig uti hvad jag bestämmer och att trotsa mina befallningar — och sir Denes! Ni bedrar er, lady Lydia. Det var fullkomiigt oafsigtligt... Var tyst; jag vill ej höra dina osann färdiga ursägter. Är du rädd för att du och Simmons kunde ådråga eder en liten förkylning, så kan du gå och sätta dig vid hans julbrasa och värma dig i qväll. I mitt sällskap kommer du inte att äta din 4) Se A. B. M 1—22, 24—47, 49—53,