VS ER VAA VBR UID: Andra kammaren. Diskussionen rörande vattenrätten. Kammarens tredje tillfälliga utskott hade i afgifvet utlåtande afstyrkt en af hr Jan Andersson från Stora Kopparbergs län afgifven motion, att riksdagen ville besluta aflåtandet af en skrifvelse till K. M:t, om vidtagande af de ytterligare åtgärder, som må vara erforderliga för framläggande af fullständigt förslag till vattenrättens ändamålsenliga ordnande. Ordet erhölls till en början af hr Jan Andersson. Det vore nu hög tid på att ordna denna fråga, sedan den kräft två komitåers arbete med en kostnad af mera än 20,000 rdr. Nio år hafva åtgått till detta arbete, som ändock icke ledt till det afsedda resultatet, och man borde Jätteligen kunna bilda sig en föreställning om hvad folket skall tänka, då det finner sing angelägenheter på sådant sätt tillgodosedda. De nu rådande förhållandena äro emellertid outhärdliga och mot de stora förluster af flere slag. som genom timmerflottningen tillskyndas strandegarne, synnerligast under stora vattenflöden, ega de snart sagdt intet skydd i lagen, Timmeregaren, oftast allägse boende, går fri från allt ansvar, under det deg allt mera utarmade strandegaren med tystnad måste bära sina förluster. Så hade småningom hos folket uppstått den tron, att icke endast Teprosentationon, utan uven regeringen ingenting förmår gent emot de mäktiga intressen, som representeras af en del utaf landets större kapivalister. Tal. anhöll ati kammaren måtte för ny behandling till utskottet återremittera nans motion. Hr Östman betonade nödvändigheten af en snar lagförändring i det ifrågavarande hänseendet, på det såväl timmoregarne som strandboerne må få kännedom om sina pligter och rättigheter samt de sistnämnda erhålla behöfligt skyda mot de förluster. som uppstå dels till följa af affallet från timret, dels genom det med flottningen förenade arbetet. För sådant ändymål yrkade tal. antingen bifall till motionex, eller ock dess återremitterande till utskötret. Hr P. Olsson från Helsingborg ansåg frågan vara förtjent af mera uppmärksamhet, än som inom utskottet kommit den till del, då vattenlagen hade ett stort inflytande På landets utveckling, Ehuru den provins, tal. tillhör, icke hade några synnerliga olägenbeter af den i förevarande hänseende rådande bristen, måste dock tal, tillkännagifva, att han i sin hemort blifvit på det enträgnaste uppmanad att göra allt hvad på honom ankomme för att bidraga till det öfverklagade behofvets afhielpande. Då han detoak. tadt icke nu. i strid mot utskottets åsigt, röstade för en underd. skrifvelses aflåtande, så skedde det emedan han vore öfvertygad, att regeringen, äfven en sådan förutan. skall känna sig manad att vidtaga tjenliga mått och steg till den vigs tiga angelägenhetens lösning. Om in denna lösning vore aldrig så svår, borde dock alltid något kunna göras för införande af en bättre sokernas ordning än den nu rådande. Grefve Sparre beklagade, att icke någon at statsrådets ledamöter vore i kammaren närvarande, så att upplysningar kunde från detta håll inhemtaas om frågans nuvarande ståndpunkt, men ansåg sig talaren under sådana förhållanden pligtig meddela hvad han derom hade sig bekant. Det vere verkligen en sanning, att frågan är så svårlöst, att den ena komiten efter den andra förgiäfves derpå arbetat. Man hade visserligen kommit något så när på det klara med sjelfva princines, men att bestämma tillämpningen på de höger olika förhållanden, som existera i lapåets särskilda delar, återstode ännu och deri låge just knuten. Den nya lagbyrån, för närvarande upptagen af frågan om domstolsväsendets organization, skulle emellertid med all säkerhey så snart sig göra låter taga saken om hand och hvartill tjenade då egentligen en påminnelse från riks agens sida? Bättre då att vänta något längre på ett godt förslag, än att, söka framtvinga ett brådstörtadt, hvilket måste blifva mindre tillfredsställande. Hvad klagomålen öfver olägenheterna med flottningen anginge, så härrörde sig dessa icke af någon brist i agen, utan snarare deraf, att vederbörande myndigheter icke så som deras Dligt bjuder bistå de förorättade. Man borde derför i första rummet bålla tum nen på ögat på dem. Tal. önskade kirall till atskottets afstyrkande. Hr J, 5. Johansson yrkade återremiss i syfte vtt ästadkommma en skrifvelse. Statsrådet frih. Alströmer svarade från den plats, han såsom ledamot af kammaren intager, utt regeringen, oberoende af om den kommer att mottaga någon skrifvelse i ämnet eller ej, skall röra vad i dess förmåga står för att bringa mal som med det varmaste intresse af henne omfattas. till en snar läsning: vr Sjöberg sade sig i allmänhet icke pilla vt rikedagen besvärar regeringen med underd. ritvelser i mindre vigtiga ärenden, men det eliggande vore onekligen af dem vigt, att det ramför andra är berättigadt till en särskild ramställning. Det voro visseriigen godt och väl, att regeringen hyste intresse för frågan, men letta intresse hade änna icke. spårats i någon ;gentlig handling. Då dessutom anspråken på len nya laghysan äro så mångfaldiga, vore det käl 1 2vc representationen särskildt angåfva uka ärenden den framför andra ansåge fordra, ippmärksamhet. Den ytliga behandling, utsk.,c. et tyckes lemnat den föreliggande vigtiga, fråsan, förvånade tal. på det högsta. och an anöll derför, att åensamma måtte Återzemitteras. Hr Ifvarson instämde med försgående tal. ert, act just emedan så många frågor stå på jagordningen, det vore nödvändigt att likasom