Frih. v. Essen trodde att beräkningen af utgifterna efter inkomstprocent vore vida säkrare än den som förut begagnades. Om också prisen Inu äro högre för sleepers och rails, så är det å andra sidan en god konjunktur för jernoch trävaror, hvarigenom jernvägens trafik och följaktligen äfven dess inkomster skola ökas. Grefve Beck-Friis upplyste närmare om huruledes man i händelse af vägran å staden Malmös sida skulle kunna utfylla hafsstranden och såJlunda erhålla mark för billigare pris. ) Hr Brun yrkade bifall till K. M:ts förslag, men ansåg att vilkoret i afseende på Malmö borde stå qvar. Vid anstäld votering antogs, såsom förut är nämndt, K. M:ts proposition. Beträffande den af utskottet föreslagna nedsättningen i det äskade anslaget till Stockholmg slöjdskola anmärkte hr Bergstedt, att skolans styrelse begärt det belopp, som för skolan vore behöfligt. Visserligen kan en besparing uppstå, men detta veta vi icke på förhand. . Kommerskollegium hade förordat det begärda beloppet och utskottet hade ogillat kollegii utlåtande utan att anföra skäl. Talaren yrkade derför på bifall till K. M:ts förslag. — Detta bifölls. Den af utskottet föreslagna förhöjningen af 2500 rdr i anslaget till befrämjande i allmänhet af slöjderna föranledde en kortare diskussion. Hr C. Ekman föreställde sig, att det ändamål, som med denna förhöjning afsågs, borde befrämjas af hushållningssällskapen och landstingen och att staten icke borde ingripa förr än det visat sig att medlen icke vore tillräckliga. Ett anslag af 2500 rdr till personer, som skulle resa omkring för att undervisa, komme att reducera sig till omkring 100 rdr för hvarje län. Detta vore så ringa, att det nästan vore löjligt. Tal. skulle deremot velat bifalla af K. M:t framställda särskilda propositioner i ämnet, Yrkade afslag. Hr v. Koch yrkade afslag på den grund, att förslag. om dylika anslag blott borde komma från . M:t. Frih. v. Essen medgaf att anslaget vore litet, men framhöll att de anslag, som funnes, ej direkt uppmuntrade näringarne. Erinrade om hr Ahlborns verksamhet såsom ett exempel på dys lika anslags gagnelighet. . Hr Hasselrot yrkade på bifall, enär anslaget vore ett steg i rätt riktning och skulle bidraga att häfva de svårigheter, som nu möta mot införande af slöjdundervisning i folkskolorna. Hr J.J. Ekman trodde förslaget vara mera välment än välbetänkt och regeringen skulle komma i betydlig svårighet, då det fällde att fördela anslaget, i synnerhet som de olika slöjderna äro så mångfaldiga, att det blefve omöjligt att bestämma om lärare i dem alla. Om någon industri är egendomlig för en ort, bör landstinget ingripa, men att anslå medel utan att bestämma ändamålet, är att bortkasta penningar, Anslaget är dl stort, men bör i alla fall vara ändamålsenligt. Hr Arrhenius förordade förslaget, emedan det anvisade vägen för landstingen och utgjorde hörjan till ett bättre. Punkten afslogs. Förslaget om anvisande at 10,000 rår till ett reseunderstöd blef äfven afslaget. sedan, utom hr C. Ekman och grefve Beck-Friis, af hvilka den förre förordade afslag, den senare bifall, men hvilkas anföranden referenten ej kunde uppfatta, statsrådet Bergström erinrat om. att utställningen i Moskwa ej vore af egentligt gagn r indistriidkare annat än för beredande at afittning, men ej för utbildning af konstoch udustriskicklighet, samt om att industriutsti31ningen i Kjöbenhavn vore så närbelägen, att de arbetare, som deraf kunde ha gagn, lätt sjelfva kunde bekosta sig en rosa dit.