, JP eKDOB HL VINMKIINA Ja PIULCTIHV dl UCL DCIOPP 118.450,000 rdr — hvartill trafikmedlen af K. M:t Tu ptagits, eller i jemnt tal 4.500,000 rdr, hvarHj till skulle komma för nya byggnader och anläggIningar 326,000 rdr och för nya inventarier 1358.000 rår eller tillhopa 5,184.000 rdr. Denna j utskottets hemställan föranledde en diskussion, !)i hvilben ordet först begärdes af ) Hr Troilius, som började med att jömvägarne numera blifvit en i hela vårt samhällslif så djupt ingripande makt, att man måste ha fullt tillräcklig tillgång till bestridande af de kostnader, som trafiken medför. De beräkningar af utgifterna, som föregående år gifvit vid handen, unna dock endast bli mer eller mindre sannoI llika. Äfven vid föregående riksdagar hade utskottet föreslagit nedsättningar i denna summa; ? I skilnaden vore den, att man nu beräknat nedt I sättningen i öfverensstämmelse med en viss utI giftsprocent. Denna åter är en variabel mätare, som vexlar från år till år och visserligen små; ningom sjunker i samma mån som inkomsterna i växa, men dock ofta blifver betydligt högre ett hr år än under flere föregående. Dertill bidraga flere faktorer. Ett vida större antal sleepers och rails behöfver omläggas, och flera reparationer företagas å rörelsematerielen det ena året än ett annat. Dertill kommer, att prisen på sleepers rails det ena året är högre än det andra. särskildt äro dessa pris nu stadde i en betydlig tillväxt. hvilken visar tendens att fortfara. 1 Samma förhållande med stenkol, och äfven arI betslönerna stiga. Kostnaderna för stenkol och -I maskiner stiga dessutom i samma mån som linierna bli längre, och andra utgiftsposter stå i I samma kategori. Då det nu är af största vigt Jatt beräkningen af utgifterna blir så riktig som möjligt, och en beräkning med stöd af utgiftsd procenten ej kan vara tillförlitlig. så vore det T bättre att taga ett och annat hundratusental öfver än under hvad som är alldeles nödvändigt. Anbhöll om bifall till K. M:ts förslag. Frih. af Ugglas ansåg det för sin del vara likgiltigt om den ena eller andra beräkningsfynden följdes, då det i alla fall blott vore ett örslagsanslag, och skilnaden i det af K. M:t och det af utskottet föreslagna anslaget blott vore 236.000 rdr; men tal. trodde, att de af K. M:t beräknade inkomsterna vore något högre än I försigtigheten bjöde. Det vore derföre skäl att I stanna vid föregående års inkomster och beräkna I dessa till 8 millioner. Enligt trafikstyrelsens legen beräkningsgrund skulle man då erhålla ott utgiftsbelopp. som motsvarade hvad utskottet I föreslagit. Tal. ogillade det i utskottets motiI vering förekommande förslaget, att 100.000 rdr skulle anslås till utvidgning af jesnvägsstationen li Malmö, mot det vilkor att staden sjelf släppte I till mark dertill. Redan vid 1867 års rikada, blef behöfligheten af denna utvidgning erkänd, Toch år 1872 hade 40,000 rdr blifvit använda för ändamålet. Då nu utvidgningen är nödvändig för trafikens trygghet, vore det ej lämpligt att staten bestämde dylika vilkor, i synnerhet som TI dess värdighet skulle lida om staden Malmö sä ger nej till vilkoret. och staten i alla fall nödas vidtaga utvidgningen samt af staden inköpa jord. . Grefve Beck-Friis framhöll äfven attanslaget till trafikutgilterna vore ett förslagsanslag och att trafikstyrelsen vore oförhindrad använda mera. Beträffande utvidgningen af Malmö station upplyste tal., att om Malmö ej ville tillslä pa jori, så hade staten tillfälle att företaga utvidgningen åt annat håll, Hr Mputgomery Cederhjelm hade icke deltagit I utskottets beslut, emedan man borde lita på trafikstyrelsen i detta fall som måste ega ättre kännedom om förhållandena än utskottet kunde ha. Erinrade om att priset stigit på en mängd varor och ännu är i stigande. Genom en nedsättning här skulle man mot trafikstyrelsen nn ett obefogadt tadel, Tillstyrkte K. M:ts örslag. frih Stjernblad ansåg procentberäkning efter inkomsterna för osäker, men trodde att inkomsterna blifvit tilltagna för högt och under denna förutsättning komme han till sammy resultat som statsutskottet gjort, Hr C. Ekman anmärkte att i fall man ville öra nedsättning i af K. M:t begärda anslag, så 1 ej orde man derföre anföra talande skäl oc blott säga att den ene tycker så och den andre så. Visade af erfarenheten från åren i862—1870 huru ytterst variabelt förhållandet emellan inkomster och utgifter är. Frågan finge emellertid sin egentliga vigt deraf att den föreslagna nedsättningen utgör ett bemödande att iål trafikstyrelsen att nedsätta sina utgifter utöfver hvad den sjelf beräknar vara nödvändigt. Detta vore igke lämpligt, då trafikstyrelsen under flera år gjort de vackraste bemödanden att inskränka utgifterna så mycket som lämplioer, kan ske och att ordna trafiken på Västa sätt. Då man icke vet hvad som kan Komma är det ej skäl att göra förändring i K M:ts förslag. Hr Petrö trodde ej att inkomsterna skulle minskas. och detta vore en ökad anledning att bifalla K. M:ts förslag. Flere om tändigheter skulle dervid inverka, såsom fö iften för tredje klassens passagerare, m. m. Tvad betr de ånsla et till stationshuset i Malmö , t vpps of dermed tills man fått veta ury staden dervidlag beslöte. Fr Nordenfelt framhöll bland annat såsom skäl hvarföre trafikinkomsten skulle ökas den mängd nya bibanor som vore nader arbete och behöfde forsla sin materiel på statsbanorna. Dessa bibanebyggnåder skulle å andra sidan göra att icke blott arbetslönerna utan äfven kostnaden fö tjenstemän och betjening komme att höjas. Gör man på detta sätt oupphörliga nedsättningar i hvad styrelsen begår, så vinner man detresultat att styrelsen måste begära några hundratusen riksdaler mer än som behöfves, — Motsatte sig vilkoret för utvidgning af Malmö station. Gö man icke den nödvändiga utvidgningen blir föliden blott att t. ex. spanmålstrafiken går till Vandskrona, hvarpå man skulla förtora högst betydligt. . Statsrådet Wwrn framhöll att inkomsterna uxit från 622.000 rdr år 1869 till 6,720.090 xdr,år 1870 och 7,785,000 år 1871. Det kunde då ej vara för mycket att yöenligare höja denna summa med 665.000 rår för 1873, då man besinnar att under tiden två nya jernbanor öppnas som utan tyilvet mäktigt skola bidraga till trafikens ökande. Frinrade hvad utgifterna beträffade um de i alla riktningar höjda prisen, hvilka skola ännu mera växa. desföre att hos oss 15 å 16 nya jernvägar sköla byggas under den närmaste tiden. j Grefve OC. G. Mörner ville ej åt statsutskottet öfverlemna att intaga det föreslagna vilkoret angående Malmö station och bogänle derföre proposition på detsamma. Grorve af Ugglas hade reserverat sig mot utskottets åsigt, enär stegring i åtskilli risförhållanden inträdt till och med sedan K. Mit af fat sin proposition, hvadan talaren snarare skulie hysa tvakad om huruvida det önskade beloppet är tillräckligt. Följden ar att man nu gör imskränkningar vlir att trafikstyrelsen måste till ett annat mindre dyrt år upps juta reparationer, — Staden Malmö skulle at jernvägsstation: utvidgning draga en icke obetydlig vinst och om den dertill uppoffrar jord, så stiger. dess qvarvarande mark i närheten af stättonen dess mera i värde. sår er staden in på vilkoret kan jar vägen göra ntfyllningar vid den grunda hafsstranden, och kostnaden härför blir i det hela billigare än om marken skulle på vanligt sätt exproprieras. Yr statsrådet Ber att statsverkat får framhöll vigten af får si hållna inkomsten för jernvägarne. För detta ändamål hade statsut-)f skottet anställt sina beräkningar efter procent af inkomsten. Denna inkomstprocent vore dock på dubbelt sätt variabel. Det vore derföre orätt att upptaga densamma till lägsta kända belopp, då det visat sig att ett enda dåligt år som år. 1867 kan höja dem från 59 till 68 proc. Prinrade om le stigande priserna, hvarförutom utgifterna måbd