Aftonbladet – 29 februari 1872, sida 4

UED BLANDADE ÄMNEN. — Den Tichborneska processen i England fortgår alltjemt och förhandlingarne ha nu varat i fyra eller fem månader och pågått vid 96 sessioner af rätten. Almänna åklagaren har utfört ett jättearbete, hans tal ha varat i 140 timmar, fördelade på 26 dagar, hvilket gifver en medelsiffra af 5 och en half timme pr dag! — Fåordighet. Följande anekdoter meddelas i franska tidningen Lyon medical: Doktor Abernethy var allmänt bekant för sin fåordighet. Han afskydde långa konversationer och onyttiga detaljer. Ett fruntimmer, som kände denna egenhet hos doktorn, infann sig en dag hos honom för att förfråga sig rörande ett allvarsamt bett, som en hund hade tillfogat henne i armen. Hon inträde utan att säga någonting, blottade armen och höll den framför doktorn. Han betraktade den några ögonblick, derefter sade han: Skråma? Bett. Katt?Hund. I dag? I går.s Smärtsamt?a Nej. Doktorn blef alldeles förtjust öfver denna konversation å la Rabelais och gaf ordination. Han tyckte heller icke om att man kom och störde honom nattetid. En gång, då han lagt sig kl. ett på natten, vid mycket dåligt humör, emedan han måst stiga upp kl. tolf, hörde han dörrklockan ånyo ringa. Hvad är det om?röt han arg. ar Doktor... fort, fort!... Min son har sväljt en råtta. Nå, så låt honom svälja en katt och lemna mig i fred ! — En kalifornisk tidningsredaktör begråter sin hustrus död i följande rörande ordalag: Så är då min hustru död. Aldrig mer skola dina älskade händer draga af mig mina stöflar eller bena mitt hår så som en riktig hustru kan göra det. Aidrig mer skola dina villiga händer fylla kolpytsen och vattensån. Aldrig mer skall bon stiga upp på den kalla vintermorgonen och tända upp eld i kaminen utan att störa sin mans ljufva slummer. Hennes minne är inbalsameradt i mitt hjerta. Jag skulle också ha inbalsamerat heunes kropp, men fre fom att inbalsameringen af hennes minne föll sig billigare. Af en af mina annar, Eli Mndger, köpte jag en mycket vac: rafsten. Hans hustru hade bröstlidande och han hade haft stenen i flera år, ty han hade väntat att hon skulle dö. Men hon kom sig i vårag och hans hopp försvann. Aldrig skall jag glömma den gode mannens sorg då jag bad honom lemna mig grafstenen. ag den, Skinner, gade han, och måtte du aldrig få erfara hvad det vill säga att bli så sviken som jag blifvit: — och hans tårar runno ymnigt. Han var verklien djupt förkrossad. — Jag lät inhugga följande ord i grafstenen; (Sorgepil i det (Ett lamm i det här hörnet.) här hörnet.) Till minne af Tabitha. Moses Bkianers, 234... hustru, Gentlemanredaktör af Trombons?, kostar 3 doll. om året i förskott. En vänlig moder och gxemplarisk maka. Byrå bredvid Colemans kryådbad, 2 tr. upp. Bulta hårdt på dörnen! . Vi skola sakna dig, moder, sakna dig. fecidenstryck utföres billigt. Så skrek min sönderslitna ande 1 dödskamp, liksom Rachel tjöt öfver sina barn. Men en stråle af ljus trängde sig ini min förtviflade själ, Likkistfabrikanten tog sin betalning i tryckeriarbete och dödgräfvaren var skyldig mig lite penfår som jag annars ej fått. vi skulle jag laga öfver försynens hemlighetsfulla och underliga vägar!