Aftonbladet – 26 februari 1872, sida 3

— Lyckligt undgånget haveri. Red. : G. H. T. har erhållit del af följande märl liga handling: Utdrag af journalen, hållen ombord uf ångskonerten Hjalmar, på resa från New castle till Ystad med last af stenkol. Måndagen den 8 Januari gingo vi till sjös frå North-Humberland-Dock., och resan fortsattes uta något vidare anmärkningsvärdt, tills den 13 Jan. då vi närmade oss ads hamn. Kl. 4 e.m. p cirka 6 engelska nil från Ystads hamn oc fyr uti ONO. började vi att signalera med hvis selpipan efter lots och forsatte med minskad far och ofta hvissling och signalering efter lots til kl. 5. På cirka 2 distans från Ystads ham lossades ett skott med en kanon, eller så kalla smällare. en stor hvit lanterna hissades unde storgaffeln och en samma sorts lanterna var pi förtoppen; fortsatte med helt sakta fart, jem lodning från 10 till 6!, famnars djup: emellanå lågo vi alldeles stilla, med alla man på däck sträng utkikskutan rundt; lågo så och väntad tills kl. 6, då vi strax på insidan af skutan elle norrut blefvo varse en hvit lanterna med tät: blinkar, som syntes närma sig, så att det kunde synas, att det var en båt, som vi antogo med säkerhet vara lotsbåt och lotstecken; dock när made båten sig mycket långsamt. så att vi gingc båten litet närmare med helt sakta fart och jemn lodning; men som djupet aftog något, så tordes vi icke gå helt intill båten, utan lade skutan stilla, stäfvande sydvart; båten visade ofta blinkningar med lanterna, föreställande som han ville kalla oss till sig, men det tordes vi icke, och då vind och sjö var nära stillt och lugnt, så antogo vi att båten, som syntes liten, snart kunde komma till oss, så att vi läto skutan ligga stilla. Då hon så legat cirka en half timma, fick skutan känning af grund med sidan midskepps, fast ehuru vi jemt lodat och hade 5!, famnar förut och 4, famnar akterot. och så snart vi satte maskinen i gång, gick skutan villigt, då vi gingo ut från grundet. På samma gång syntes lanternan och båten aflägsna sig vesterut, då vi gingo längre ut från land och Tågo väntande hela tiden med jemn lotssignalering med hela besättningen på däck, lågo så och väntade till kl. 3,8, då en båt kom på sidan, som sade sig vara lots. Då lotsen frågade hvad som fattas. svarade jag: intet annat än att jag vill hafva lots och komma in ti hamnen. om lotsen kan gå in med natten-; å svarade lotsen: det kan jag, men vi ha sett gnalerna sedan kl. ,6 så långtinne och länge, att han måste hafva varit på grund eller till ankars. Jag svarade: vi hafva icke varit på rund men kloss till ett grund-, hvarefter vi ortsatte efter lotskommando in uti Ystads hamn och ankrade kl. ,9. Trondhjem den 14 Februari 1872. ( Underskrifter.) Denna berättelse förklaras närmare tilllägger H. T., genom ett särskildt bref från fartygets befälhafvare till ett af Göteborgs assuransbolags verkställande direktör. Deraf framgår bland annat, att det lyckligt passerade grundet var mycket brant, samt att man trodde sig veta, det ett s. k. bergaresällskap på stranden var beredt att gifva fartyget nödig hjelp, derest det fastnat på grundet. Hjalmar syntes från land redan kl. 5,45 e, m., då äfven ånghvisselpipan hördes, enligt hvad nedannämnda intyg utvisar. Någon annan upplysning om den blinkande lanternan har ej vunnits, än att lotsen uppgaf, det han visat sin lanterna hvar gång Hjalmar hvisslade, hvilket dock befälhafvaren anser ej vara riktigt, emedan lotsen låg på insidan åt grundej. Slutligen meddelas följande bestyrkta intyg: Ta begäran af kapten Andersson å ångfartyget Hjalmar intygas härmed. att nämnde ångare från land syntes lördagen den 13 Januari kl. omkring 5,45 e, m. och att samtidigt ångiwvisselpipan hördes. Ystad den 19 Januari 1872. A. M. Andersson. P. Nilsson, fiskare. Att såväl A. M. Andersson som bevitnaren hr F. L. Person äro välkända personer samt att flere personer hörde signalen, som i intyget uppvifves, bestyrkes af Carl Öttergren. — Dalelfvens kanalisering. Efter He demora tidning meddela vi följande ur pro talkallat vid cgammantrida 23 Hadamana 784