Aftonbladet – 26 februari 1872, sida 2

TI rr VT VI VR VIVALLA, UM TIL IUVYVlution i sjöfartsförhållandena håller på att försiggå, genom segelfartygens allt mer och mer allmänna undanträngande från hafven — allt detta utgör företeelser, som i nyss -Jantydda hänseende förtjena den största upp.Jmärksamhet och hvilka hvar för sig äro af den märklighet, att om endast en af dem vore för handen, den skulle förtjena att antecknas såsom ett betydelsefullt moment i vår ekonomiska utvecklings historia. Framträdande samtidigt, i flera fall den ena såsom en följd af den andra, utgöra de ett jättesteg på den ekonomiska och industriella utvecklingens område. Emellertid har i dessa dagar en händelse inträffat, som, om underrättelsen derom till fullo bekräftar sig och om den håller hvad den lofvar, är egnad att tränga i skuggan alla de för det nuvarande tidskiftet betecknande företeelser, om hvilka vi nyss erinrat, samt att intagå plats såsom en af de, i afseende å de materiella förhållandena, vigtigaste tilldragelser som här i landet någonsin timat. Vi mena stenkolsupptäckterna i Skåne. De senaste rapporterna om resultaten af de i Skåne pågående borrningarne för att undersöka de stenkolsförande lager, hvilkas tillvaro man länge kännt, men åt hvilka man först på de senare åren börjat ånyo rikta någon uppmärksamhet, ha innehållit uppgifter af den utomordentliga betydelse, att man, naturligt nog, velat blott med stör sta varsamhet mottaga dem, befarande möj ligheten af något misstag eller missförstånd; ty, såsom vi ofvan nämnt, om innehållet af dessa rapporter bekräftar sig, om de kolflötser, hvilkas tillvaro borrningarne sägas konstatera, finnas ega en större utbredning loch om de kol, de innehålla, finnas vara af god och användbar beskaffenhet, så öppnar sig icke blott för den landsdel, der fyndet blifvit gjordt, utan för hela vårt land, ett sådant perspektiv af materiel utveckling och förkofran, att svårligen någon kan nu öfverskåda detsamma. Det torde vara öfverflödigt att erinra om den utomordetligt stora roll, som stenkolen spela i afseende på industrien och kommunikationerna, och hvilken roll blir, med hvarje dag som går, allt mer och mer betydelsefull. Om det derföre är otvifvelaktigt att Englands rikedom på detta brännmaterial mäktigt bidragit till detta lands storhet och industriella blomstring redan under perioder, då denna artikel icke ännu hade blifvit en så oundgänglig bundsförvandt åt arbetet och en så mäktig främjare af samfärdseln, som numera är händelsen, så inses lätt att i våra dagar och i tider, som stunda, skall det land, som har stor tillgång på stenkol, ega deri en den mäktigaste häfstång för utvecklingen laf industri, handel och sjöfart, samt derigenom för tillväxt i folkmängd och nationalvälmåga. Kommer dertill, att samma land, såsom händelsen är med Sverige, tillllika är i besittning af ett af de öfriga vilkoren för ett verksamt deltagande i verldshandeln och för en storartad industriel verksamhet, nemligen ett till väsentlig del haflomflutet område; att samma land eger i sitt sköte outtömliga skatter af det yppersta ljern, en af de förnämsta och oundgängligaste råvarorna för den nya tidens industri, samt att det har i sina vattenfåll arbetskrafter till nästan oberäkneligt omfång, så kan man knappast skatta för högt betydelsen deraf, att det nu äfven skulle finnas i besittning af sällspordt rika stenkolslager. En högst anmärkningsvärd omständighet är härvid tillika, att de upptäckta stenkolsfälten befinna sig tätt invid en af de stora stråkvägarne för verldshandeln, ÖreI så att de kol, som der kunna komma suna. Må . : att brytas, och av tren af den industri, som kan komma att uppstå i stenkolstä nr het, knappast hafva någon nämnvära .. portkostnad för att nå sjön på en för skeppning synnerligen gynsam punkt. Under sådana omständigheter är det na turligt att man måste med den allra största spänning motse de närmare underrättelser, som kunna komplettera de hittills ingångna rapporterna, samt resultaten af de undersökningar, som torde komma att anställas å de funna kolen af den berömde vetenskapsman, som, enligt hvad man erfarit, begifvit sig till fyndorten. Såsom våra läsare veta, uppgifva de rapporter, på hvilka vi här hänsyftat, att man vid Raus, på mindre än 600 fots djup, påträffat en kolflöts om 8 fot 3 tums mäktighet, deraf dock nära två fot skifferblandade. Här skulle således dock vara ett lager af rena kol på mera än 6 fots tjocklek. Förut har man på något mindre djup genomgått ett lager af 3 fot 4 tums mäktighet, förntom flera tunnare flötser. För att sätta våra läsare i tillfälle att bedöma betydelsen af dessa siffror, vilja vi erinra derom, att framlidne professor Erdmann i sitt betänkande öfver Wallåkra, Bosarps och Wrams kolfält, talar om skatter af underjordiskt bränsle, användbart både i den enskilda och allmänna hushållningen, som här ligga alldeles värdelöst begrafna, och grundar han detta yttrande på beräkningar öfver den koltillgång, som kunde vinnas af en flöts om 12 fots miäktighet. Samme vetenskapsman upplyser tilllika i nämnde betänkande att det nu bearbetade kollagret vid Höganäs egentligen består af fem särskilda flötser af tillsammans knappt 17 dec.-tums mäktighet, skilda genom mellanliggande fisoch brandskiffer; att den mäktigaste flötsen der är blott 6 dec.-tum; att af de andra fyra, sammanlagde knappt 1,1 fot mäktiga flötserna är hvar och en endast 2—3,5 tum tjock, och att dock ur detta kolfält från 1797 till 1865 upphemtats en kolqvantitet, fiisen deri inberäknad, som uppgått till 9,402,430 tunnor, eller, å 6 kubikfot pr tunna, 56,414,580 ik.f, Professor Erdmann erinrar tillika om de på många ställen i Europas flesta länder förekommande yngre kolflötser, som sedan kortare eller längre tid tillbaka varit föremål för arbete, oaktadt deras mäktighet icke varit större, utan tvärtom mången gång mindre än de skånska vid Bosarp, Wallåkra och Wram befintliga flötserna, af hvilka. de som då yoro kända endast höllo 1, 1!2j. å 2 fot, Han anför derjemte en nppgift af: hr Alarik Liedbeck, att denne sjelf befarit.