Aftonbladet – 21 februari 1872, sida 3

ALT, UV GEA Om PIUR: a ODEIOEA AY WO UT OC om odling af handelsväxter vid Alnarp. Hr von Ekensteen, som i 15 år odlat foderkål vid Orup, beskref denna kultur samt meddelade de derunder vunna vackra resultaten. Odlingen af denna foderväxt hade visat sig säkrare och mera gifvande än de vanliga till boskapens utfodring odlade rotfrukterna. Nedlagd uti för ändamålet upptagna gropar eller ännu hellre uti murad källare, sådan som vid Orup för detta ändamål uppförts, hade kålen såsom surfoder eller surkål med stor fördel användts till mjölkboskapens utfodring under hela vintrarne samt äfven fram på somrarne, tillg utbete för kreaturen erhållits. Surkålen förtäres begärligt af kreaturen, befordrar mjölkafsöndringen samt är af stort värde i blandning eller ombyte med vanligt torrt foder. — De handelsväxter, rörande hvilkas odling och afkastning vid Alnarp redogörelse lemnades uti hr Nathhorsts uppsats, voro raps och sockerbetor. Rapsen hade lemnat en bruttobehållning: år 1869 af 283 rdr 75 öre pr tunnland; år 1870 af 390 rdr 50 3 : och r 1871 af 288 rdr — a a r 1870 erhöllos 11 tunnor pr tunnland, försålda till ett pris af 385 rdr 50 öre pr tunna; men 1871, då väderleken var mindre gynnsam, endast 8 tunnor å 36 rår. Brukningskostnaderna hade ej specificerats, då de voro lika med hvad en vanlig trädesberedning kostar, hvarom hvarje jordbrukare har kännedom. Utsädeskostnaden för rapsen är lägre än för hvarje annat säde, ty den belöper sig endast till 1 å 2 rdr pr tunnland; och framhöllos särskildt fördelarno af rapsodlingen vara: 1. God arbetsfördelning, då rapsen sås en månad före höstsäden, samt skördas och aftröskas innan rågskörden börjar; . 2. Bapsen kan genast försäljas och lemnar inkomst under den tid på året, då jordbruket annars vanligen är i afsaknad derat. och 3. .De-vackraste hveteskördar inhöstas alltid efter raps, Man blir sålunda i tillfälle att odla tvenne de Syrmuraste grödor näst efter hvarandra och vinner derigenom högre inkomster. Foderbetor hade förut med bästa framgång odlats vid Alnarp, och när betsockerbruket vid. Arlöf i Alnarps grannskap anlades, hade man sålunda all anledning att göra försök med odlingen af sockerbetor till afsalu vid fabriken. Åren 1870 och 1871 hafva sockerbetor sålunda odlats vid landtbruksinstitutet dels å en f. d. kärräng, som för några år sedan upptagits till åker, dels å gammal Åkerjord. Ar 1870 voro 20 tunnland af kärrängsodlingen och 5 tunnland af den äldre åkerjorden besådda med sockerbetor. Det förra fältet gödslades dels med 150 kubikfot kalkpudrett, dels äfven med en blandning af 3 centner Bakerguanosuperfosfat och 1 centner Peruguano pr tunnland, det senare med kompost af tång, försatt med ladugårdsgödsel, och lemnade: kalkpudretten den vackraste afkastningen. Från. det förra såldes till Arlöf samma år sockerbetor för ett värde af 269 rdr 80 öre pr tunnland, och från det senare realiserades skörden med 440 rår 80 öre dito, blasten i båda fallen oberäknad. Enligt bok har skötseln af sockerbetorna vid Alnarp 1870 kostat 78 rdr 40 öre, alla körslor inberäknade, Gödningen, hvilken, såsom ofvan angilvits, varit olika På kärrjorden och på gamla åkern har — der superfosfat och guano användts -— stigit till en kostnad af 45 rdr pr tunnland. Gödningsoch brukningskostnaden sammanlagda belöpa sig sålunda, der gödningen . varit dyrast, till 123 rdr 40 öre pr tunnland. Med antagande it denna maximikostnad för hela den med sockerbetor odlade arealen hafva sockerbetorna sålundalemnat på iängsodlingen 145 rdr 60 öre i nettobehållning pr tunnland, på gamla RR 216 rdr 90 öre dito. Skörden 1871 blef mindre rik, till följd deraf vit sommaren var våt och kall, hösten torr och kall. Trettio tunnland gammal åkerjord voro letta år besådda med sockerbetor. Afkastningen, som 1870 på åkerjorden. steg till 516 centner pr tunnland, blef nu endast 317 dito, men lemnade lock en bruttoinkomst af 269 rdr 45 öre pr tunnland, eller för samtliga 30 tunnlanden 8083 rdr 50 öre, — Med antagande att kostnaden för brukning och gödsling var lika som 1870 eller 123 rdr 40 öre pr tunnland, blifver nettobehållningen 146 rdr 5 öre pr tunnland, sålunda i alla fall ganska betydlig, synnerligast om man derjemte. såsom sig vederbör. tager i beräkning hvad fältet för kommande skördar vunnit genom less djupa bearbetning, dess rika gödsling samt censning från ogräs, hvarigenom ymnigare skörlar af det samma kunna påräknas så af säd som andra växter, — Båda de här omnämnda afhandlingarno anmäldes till intagande i akademiens tidskrift, hvarför referenten ock förbigick de särskilda detaljerna rörande de omförmälda kulturväxterna, då dessa detaljer blifva för allmänheten. genom tidskriften tillgängliga. Grefve CO, M. Lewenhaupt förevisade på kemisk väg beredd träpappersmassa samt träpapper af åtskilliga slag jemte de materialier, som dertill användas. I sammanbang härmed fästes uppmärksamheten på let högre värde skogarna få. genom dess produkters användning för åtskilliga tekniska ändamåloch uttalades, den förhoppning, nan kunde Hysa, att. en ordnad skogshushällning skills blifva en följd af de högre pris, hvartill skogens alster nu kunna realisoras. Generaldirektör Berlin höll ett föredrag jfver de vanligen använda födoämnenas näringsvärde i förhållande till deras kemiska sammansättning samt visade härvid, huru kött, ärter, råg, potates rofvor, murklor, shampignoner och rörsopssvampar förhöllo sig olika såsom näringsämnen för menniskocroppen. — Särskildt erinrades om, att de ippgifter, man flerestädes på senare tider sett i tryck rörande svamparnes höga mnäingshalt, härleder sig från de kemiska unlersökningar, som blifvit gjorda 3 torkade svampar. I deras friska tillstånd, sådana svamparne insamlas och vanligen användas, nnehålla de samma högst betydliga qvaniteter vatten, och de öfriga beståndsdelarne sålunda till ringare procenttal, än hvad som unförts enligt de nämnda analyserna å torra ;vampar, Häraf vore sålunda klart, att de ärska eller inlagda icke torkade svamparne j kunna tillmätas någotså synnerligen högt väringsvärde; men de voro dock i alla fall VS stor vigt och kunde med fördel användas, ikasom många andra födoämnen, hvilka såom födoämnen icke stå så särdeles högt. Sekreteraren i skogsstyrelsen Björkman örevisade en af öfverstelöjtnant af Forseles i Finland konstruerad och här patentead gaslampa utan, veke, der brännmateriaet utgjordes af träolja eller träfotogen från len tekniska fabriken å frih. O.: Armfelts gendom Kulla i Småland: Försedd med jassande glaskupa, brann denna lampa med tt starkt, hvitt sken, som uppgafs motvara 15 normalljus. Som lampan på 60 immar ej erfordrar mer än 1 kanna dylik äfotogen, hvilken erhålles till att nrig af