Aftonbladet – 21 februari 1872, sida 3

Ai var LON LUl NIorLvaäaL Bål. Vid vaggan långt i norden e De mötas nu i dag: Det ljufvaste på jorden Bär himlens anletsdrag. Nu kransar Selma lyran grön, Nu böjer Fanny knä så skön, Nu smälta jord och himmel Till ett i deras bön. .) Fil mag. frih. M. af Schultn deklameIrade derpå från katedern de vackraste stron I ferna ur F. M. Franzens Sång öfver G. F. e Creutz och till slut utfördes L. van Beethok Ivens festkantat för kör och orkester med I särskildt för tillfället skrifna ord. ) Denna på förmiddagen firade högtidlighet fick ett slags fortsättning på aftonen genom en festlig representation på Helsingfors teater, hvilken öppnades med en vacker tablå: Franzens sångmö, arrangerad af artisten Löfgren. Medelpunkten af taflan intog sångmön i hvitt och blått med lyran på armen och odödlighetens stjerna strå. Ilande öfver sitt hufvud. Närmast iförgrunden vid hennes fötter säg man skaldens båda lidealer, Selma och Fanny, med hans porträtt emellan sig, hvilket de smyckat med blomflster-guirlander. Till höger och venster be-Ifunno sig åtskilliga grupper af personer, tilll hörande alla lifvets åldrar — och represen1 NER 2 Sr -Å terande den oskuldens, kärlekens och hemmets verld, hvilken Franzn så tjusaade bej sjungit, till venster ett älskande par, en Jung flicka i fullt språng jagande en skimrt rande fjäril, och längre mot bakgrunden en tlringdans af unga flickor; till höger en fa; I miljebild — fader, moder och en liten dotIter — och i bakgrunden tvenne gamla stödjande hvarandra. På ett aflägsnare plan ur lätta skyar, som sänkt sig ned öfver löfdungen, blickade tvenne englahufvuden fram, lyssnande till tonerna från den strålande sångmöns lyra. Taflans fond utgjördes af ett vackert finskt landskap. Franzens porträtt var för tablån enkom måladt af hr I Löfgren, som särskildt belönades med en I tramropning. Härefter gåfs Franzens dramatiska idyll IDen första kyssen, och till slut uppfördes Shakespeares Midsoömmarnattsdröm. I Om Franzensfesten i Wiborg skrifves i Wihborgs tidning, att den var mycket talrikt besökt och bar en i allo festlig prägel. Den I vackra rådhussalen hade för tillfället blifvit I smakfullt dekorerad med friska granar, bland i hvilka framblickade skaldens medaljongpor-. I trätt, Sedan orkestern spelat en ouverture, I besteg dr Lagus talarestolen och skildrade egendomligheten af Franzåns skaldekonst, Jinflätande några detaljer ur den förevigades Uf. Härefter afsjöngs af en blandad kör 2 Vårt land, som af publiken stående afhördes, samt .derpå Franzens sång Våren är kommen, på sina kransar. Härefter deklamerade major Avellan Den gamla knekten af Franzen, och till slut exeqveradegs af orkestern ännu ett musikstycke, I Åbo firades dageni societetshusets stora salong, som för tillfället var smakfullt dekorerad. I fonden af salen såg man Franz6ns namn i transparent med en strålande lyra och en halfbåge af stjernor ofvanföre samt årtalen 1772—1872 nedanföre, allt i kronglas. Öfverst såg man Sveriges och Finlands vapensköldar. I motsatta ändan af salen emellan pelarne, som voro omlindade med gröna guirlander, syntes Franzens porträtt i medaljongformat och längs åen södra långsidan läste man inom kransar namnen på Franzens förnämsta poetiska alster. Dekorationen var anordnad af arkitekten von Heidecken och det förtjenar att omnämnas att bland de fruntimmer, hvilka biträdde vid kransbindningen, befunno sig Franz6ns dotterdotter och hennes dotter. Sedan de i festen deltagande, hvilkas antal säkert uppgick till ett tusen, samlats, uppspelade orkestern en festmarsch, komponerad af C. G. Wasenius, hvarefter statsrådet C. D. von Haartman, Franz6ns måg, i ett föredrag skildrade Franzens enskilda lif. Derpå följde qvartetter för mansröster till ord af Franzn samt deklamation af: Franzens sånger: Tidens trenne däöttrar och Till hoppet. — Senare afdelningen började med uppläsandet af ett för tillfället författadt festpoem af Karl Robert Malmström. Derpå följde en festkör komponerad af OC. G. Wasenius med ord af Malmström, vidare andante ur symfonien n:r 6 af Haydn, samt slutligen för blandad kör med orkesterackompagnement Eläköön armias af Franzen och Vårt land, som af publiken stående afhördes, I Wasa öppnades feston med musiken till Vårt land, arrangerad för messingsinstrumenter och utförd af stadskapellet. Derefter uppträdde lektorn år Mellberg på estraden och uppläste -ett af teologie lektorn L. Lauren författadt föredrag, hvari Franzåns betydelse för den svenska litteraturen och särskildt för den fosterländska bildningen i Finland tecknades i lifliga färger. — Omedelbart efter föredraget afsjöngs at en blandad kör, anförd af direktör Par lin, en af signaturen Kr. författad festsång på melodien till den irländska sången: Sommarns sista ros. Återstoden af programmet. utgjordes af deklamation (Menniskans anlete och Horlsonten sf Franzen), sång för blandad kör (Vårvisa af Fr. Pacius med ord Runeberg, och Kuhlaus Abendlied, med ord af Gröthe) samt Mozarts Omoll-fantasi, op. 11 för pianoforte. Om firandet af Franzens-festen i Kuopio skrifves i ortens blad: Det högtidliga frandet af Franzens födelsedag försiggick i gymnasii stora sal. Salen var dekorerad med granar, blommor och gröna kransar, midt ibland hvilka Franz6ns namn syntes. Högtidligheten begyntes med en festmarsch, hvarefter hölls ett intressant föredrag om skåldens lefnad och poetiska skaplynne. Härefter afsjöngs hans bekanta sång: Ja, sorgen är skuggan 1 lifvet, trestämmigt af en fruntimmerskör. Sedan ett af Franzens stycken blifvit deklameradt och några af Anttila författade verser upplästa och utdelade bland de närvarande, uppstämdes af en blandad kör Vårt land, som af publiken stående åhördes, Äfgan 2 Daun an Jaan Aha AAA a sitndde JR ER md