Aftonbladet – 20 februari 1872, sida 2

— Litterärt. En nyhet i bokhandeln af det allra största intresse är Tal, anföranden och uppsatser af J. A. Gripenstedt; första bandet (413 sid. 8:0). De vitnesbörd om en lång och vigtig parlamentarisk verksamhet, som sålunda i ett sammanhang göras tillgängliga för allmänheten, äro icke blott utmärkta genom den stora oratoriska talent, som i dem uppenbarar sig, utan ha äfven stor betydelse i politiskt hänseende, derföre att de beröra ett flertal af de större frågor, som under de senaste 30 åren varit bragta å bane i vårt land och tillika utgöra vigtiga bidrag till karakteristiken af en politisk personlighet, som framför de flesta; hvilka under de senaste decennierna i vårt land uppträdt i det offentliga, kan göra anspråk på rang och värdighet af verklig statsman. Det nu utkomna första bandet börjar med J. A. Gripenstedts maidenspeech på riddarhuset den 20 Juni 1840 i frågan om förkortande af tiden mellan riksdagarne, i hvilket redan den 26-årige artillerilöjtnanten med allvar och gripande vältalighet uttalar sin anhängighet till den liberalism, som tillika utgör den enda sanna och verkligt samhällsbevarande könservatismen, den nemligen som gåt ut på att i tid förbereda och söka på lämpligt sätt genomföra de reformer, som den fortskridande bildningen och den organiska utvecklingsprocessen i sin helhet göra nödvändiga. Derefter följa 50 andra tal och anföranden under perioden 1840—1863, bland dessa äfven de märkliga, som höllos vid rikets ständers gemensamma öfverläggningar i jern vägsfrågan den 4 och 8 Juni 1857 och hvilka, då något officielt protokoll vid tillfället icke fördes, hittills icke varit i tryck fullständigt offentliggjorda. Det senare bandet kommer att omfatta parlamentariska anföranden från 1863 intill senaste tiden, samt ett par politiska uppsatser, som för några år sedan varit synliga i tidningarne, den ena utan, den andra med författarens signatur. Med synnerligt nöje skola säkert alla som förskaffa sig denna bok — de må för öfrigt intaga hvilken politisk ståndpunkt som helst — deri se det särdeles lyckade stålsticksporträttet af en ädeltänkande och för fosterlandet efter bästa insigt och förmåga under en betydelsefull period rastlöst och oförtrutet verksam man; och det är utan tvifvel alldeles öfverflödigt, då detta i företalet betecknas såsom anakronism, med det tillägget: om någon skulle vara dermed missbelåten, är det ju så lätt att göra felet oskadligt. BIEN tent OM