Aftonbladet – 19 februari 1872, sida 2

huset. Det är verkligen inte passande at ha honom här och göra så mycken affär a: honom, som om han vore ett barn af famil jen. Förlåt mig, goda sir Dene, mitt upp riktiga språk, men jag för allas vår talar och den lille gossens med. Jag betviflar ej det, mylady; men som våra åsigter inte stämma öfverens i detta ämne, så tror jag det blir bäst att vi låta det falla. Geofiry var mig kärast af alla mina söner och detta barn har intagit hans plats i mitt hem. Under det sir Dene yttrade detta drog han på klocksträngen — så häftigt och hårdt att Gander spratt högt upp. Susanna Cole skulle komma in. Hvad är det jag hör? utbraect baroneten med dundrande stämma, då hon stannade innanför dörren. Jag hör att du låter master Clanwaring springa utan tillsyn på vägarna och leka med alla barnungar som han träffar på! Haf bättre vård om honom för framtiden, Susanna; annars torde din tid ej bli långvarig här i huset. Lady Lydia satt vid eldstaden och gned sina händer med kammarduksnäsduken och fann att hon hade talat för tidigt. Hennes onda hjerta ville nästan brista af förbittring och blott med yttersta möda kunde hon förmå sig att tiga. Master Clamwaring! NITTONDE KAPITLET. Den skrämda Ponyn. Juni månad var inne. Törnrosorna stodo i sin fulla prakt och spredo sin vällukt med luften; midsommarens sol kastade sina heta strålar öfver vägar och stigar, öfver ängar, doftande af det slagna gräset, öfver åkerfält med det mognande kornet. Men ingen jemnare och vackrare väg be