Aftonbladet – 17 februari 1872, sida 2

Slatligen väckte hr A. F. Petersson från lalmöhus län motion om fådån ändring af 2 2 BR. Q,, ett Idamot af Första kammaren, vilkön en gång afsagt sig riksdagsmannaefattning, icke skulle ega rätt återtaga fsägelsen, De stormiga Uppträden, som tidt och ofta: tmärka den f a nationalförsamlingens tverläggningar, vitna alltför tydligt om den enighet, som råder emellan partierna och en envishet med hvilken de, till olycka för rankrike, fasthålla sina idger och förfäkta ina förut fattade meningar Blott om en nda puckt är man i alimänhet enig, nemigen om behofvet att gifva det nuvarande egeringssättet en verklig stabilitet och om ödvändigheten att regeringens makt konolideras. I detta syfte har också venstern yligen tagit ett steg, som tyrkes skola vunna blifva af hbetydelss dnär det har stor itsigt att vinna ånklang äfven bland de fleta öfriga partierna. Enligt en af IndepenJänces korrespondenter höll nemligen ventern häromdagen ett sammanträde, hvarvid veslöts att dess byrå skulle söka företräde 103 Thiers, för att med honom öfverlägga om den närvarande situationen. Den 10 lennes mottog Thiers byråns medlemmar, hvilka åtföljdes af flere andra vöpresentanOrdföranden i byrån förklarade för presidenten att Yenstern hade för afsigt att ställa sig i förbindelse med venstra centern pch de liberala medlemmarne af högra centern, för att tillsammans med dem bilda en konservativ republikansk majoriten Då på detta sätt en af moderata och sansade män bildad majoritet äppstått, skulle af den framläggas ett förslag om republikens definitiva proklamerande. Sedan de delegerade sålunda uttryckt sina åsigter, bådo de presidenten . äfven framställa sin mening. Thors god1) ände obetingadt vensterns plan och tillade, Rå a my fa 4 rt ND AA DR —A HA att om denna så önskvärda fusion åf dö Könseryvorande republikanska elementen komma till stånd, skulle han stödja sig på dennal majoritet och biträda den att definitivt grundigga republiken, genom att försvara dessl slag. Bland andra ämnen, hvarom de delegerade tillfrågade Thiers, förekom äfven frågan om bonapartisternas manövrer. Thiers svarade, att det vore obestridligt, att partiet agiterade och demonstrerade, men att han litade på armån för undertryckande af möjligen uppkommande oordningar, samt att han, till följd af de setnaste stämplingarna, vore besluten ätt afskeda åtskilliga bonapartiskt sinnade embetsmän, som ännu qvarde i statens tjenst. JIndgpendances kor respondent går i full borgen för tillförlitligheten af dessa meddelanden, hvilka han påstår sig ha erhållit från en öfver hvarje tvifvel upphöjd källa. Valstriden på Corsica, hvilken såsom man redan känner aflopp till fördel för bonapar tisterne, hvilka lyckades få Rouher invald i nationalförsamlingen, tyckes att döma af redan ingångna underrättelser, ha varit särdeles lifiig. Från Bastia har Temps mottagit följande telegram af den 9 dennes: Några demonstrationer, som egt rum i byn Porta med anledving af att kejsar Napoleons lifmedikus, doktor Conneau, ankommit dit, ha här väckt en stark rörelse. Ryktet berättar, att i kantonen Zicovo en sammandrabbning egt rum, i hvilken en person blifvit dödad. Rouhers anhängare hade förauledt tumultet genom att nedrifva mairernes manifest till folket i hvilket Pozzo di Borgos val förordades. Bonapartisterne stegra den upphetsade sinnesstämningon genom att sprida en massa bulletiner och tidningar i staden. Republikanarno hålla fast vid sitt beslut att rösta på Savelli. I ett telegram från Bastia af den 11 till samma tidning, heter det: Voteringen började i vanlig tid. Af försigtighet hade man besatt ingångarne till den sal, der den försiggick, med militär. Staden är i lifig rörelse, men ordningen är icke störd. Från det inre afön saknar man ännu underrättelser. Enligt andra underrättelser (af den 10) hade man afsändt två bataljoner jägare till åtskilliga kommuner på ön, i hvilka lugnet blifvit stördt. Om valets utgång yttrar La republique frangaise: Denna nyhet bör icke hos mnågon väcka hvarken öfverraskning eller vrede. Visserligen är det något nedslående att tänka, att inom mindre än aderton månader. efter de fruktansvärda katastrofer, som den brottsliga dårskapen hos det andra kejsardömets män ådragit Frankrike, den mest komprometterade bland desse män, den som har största delen i denna regerings missgrepp, den som fullständigast personifierar denna antifranska politik, hvilken gjort expeditionen till Mexiko, förberedt och underlättat Sadowa, med sitt begifvande låtit Tysklands militära enhet fullbordas till för mån för Preussen, som förr eller senare. skulle krossa oss, den mest undfallande och nitiske tjenaren af den personliga maktens. nycker, med ett ord, vice kejsaren Rouher vågat framställa sig för valmännen och anhålla om deras röster, dristat att åter taga till ordet inför ett land, som ännu blöder af de förfärliga sår, som tillfogats det af den förderfligaste styrelse, som Frankrike någonsin haft under hela sin långa historia. Ja, Rouhers val bör för alla franska hjertan vara en orsak till verklig bedröfvelse, ty under alla våra olyckor — hvad kunde; väl inträffa, som vore mera på en gång pinsamt och olycksbringande än det, att vi så. hastigt glömt deras orsaker. Emellertid anser tidningen det vara ganska bete