Aftonbladet – 17 februari 1872, sida 2

AHA ASEA RASET ade sin man att den tiden nu var inne, då let vore nödvändigt att barnen fingo återmma till Ingländ, både för sin helsa och ör att erhålla uppfostfän, ICapten OClahvaring ingick genast på förslaget, trött sum wan var, både vid sin hustrus trätsjuka ynne och vid de stojande barnen. Han kref således till sin far och bad honom emotaga familjen för en liten tid, tlils lämp: iga skolor blifvit funna, en begäran den ir Dene med nöje biföll. Första aftoren efter sin ankomst såde lady Lydia, med häraf, till baroneten att hon äma ett år i Europa, derunder besöka iera vänner i England och Irland samt sedan utervända till sin man, I sittinnersta hjerta ade hon likväl en helt annan plan, nemli;en att aldrig resa åter, men för beständigt röra Beechhurst Dene till sitt hem. Och anns det en qvinna på jorden, som förnådde genomdrifva en slugt uppgjord plan, så var detta visserligen lady Lydia ÖClanvaring. Under den tröttsamma, flera måvader långa hemresan — det fanns inga ingbåtar den tiden — hade hon uppgjort ina framtidsplaner. Sir Dene har inga ndra anhöriga, och sina öfriga barnbarn can han ej sysselsätta sig mycket med, änkte hon, ty John Clanwaring och hans ru äro ju aldrig vid Beechhurst Dene. Såedes ligger fältet öppet för mig. Jag ämvar bli herrskarinna der i huset och: mina vari skola bli sin farfars favoriter och rolockor på ålderdomen. Men till sin obeskrifliga häpnad, fann nu ady Lydia att sir Dene egde ett annat barnarn i sitt hem, ett barn som i den gamle nannens hjerta innehade just samma plats, om hon afsett åt sina barn. Synnerligen ade hon härvid tänkt på sin äldste son, vilken hon älskade med den ända till ytter