sottet, mestadels besutet folk, sapnolikt emedan det var en tid på dagen, då den tar rika tjenstehjonsklassen svårligen kunde tillstädeskomma. Festligheten inleddes med Pacii Vårt land, unisont sjungen af skolans elever och några af traktens sångare, samt Suomis sång, satt i trestämmig kör. Sjelfva föredraget, som hölls af skolans föreståndare, fil. kand. Gödecke, skildrade Franzöns lyckliga barndom, hans mannaålders verksamhet och triumfer, samt hans lefnads sista öden i kort sammanfattning. Sedan ytterligare Forntida Minnen samt Du gamla, du friska, du fjellhöga Nord, inöfvade på etb sätt, som mycket hedrar skolans andre lärare, hr Carlsten, afsjungits, afslöts den anspråkslösa högtidligheten, som dock gifvit många i skolans grannskap, hvilka aldrig förut hört talas om Franzån, åtminstone någon kännedom om denne ädle man och store skald. (ö, c.)