Aftonbladet – 12 februari 1872, sida 3

An TEM I skötsel, hvilken näringsgren af klimatförhållan -J den torde få anses såsom den, hvilken jemte nå Ie9t åkerbruk hufvudsakligen skall bereda Norr bottehs lärs invånare framtida lifsuppehälle: mer samma näringskällot kunde under antydds omständigheter, tillförsäkra en ökad befolkning: j utkomst i hembygden, utan hänvisa densamma til. fJett bland den finska befolkningen inom Sverige äriins ogerna anlitadt medel eller utvandring. ) För att fröjliggöra boskapsskötselns framsteg Toch minska frostskädoraa, hvilka senare härledde Isig från sanka myrtraktet Och ängar af ringa växtlighet, gränsande intill byns åkrar var nämnda I myrtrakters och ängars afdikning och odling nödig ) samt rerkställandet af laga skifte behöfligt. Dessa företag erfordrade stora utgifter, men det väl ståhdl. scm jemförelsevis var rådande, då företaIgen påbörjades, ingaf, jemte lyckliga sar I förhållanden, hvilka byamäimen såsom g d veta att högt värdera, förtröstan och uppskattning a egna krafter, som sedermera visat dsig vara illa beräknad. i ör afdikningsföretagets utförande hafva byatek vtöfrer odlingslånet vidkänts ett särskildt tillskoft ä! omkring 20.000 rdr samt för laga skifte, på sätt sön upply af kommunalstämmoprotokoll, som finnes bilagdt till k. civildepartementet insänd underdånig ansökning rötande nådig proposition till riksdagen om eftervift å en del at odlingslånet, en kostnad af omkring 25 000 rdf, förutom stora odlingsliqvider, handudbabingg: och utfyttningskostnader, uppgående till omkring 54.050 rdr, således för laga skiftet 60.000 rdr, sammiänlögdt för afdikning och skifte 80,000 rdr. eller 2000 rår för hvarje mantal i byn. Dertill kommer odlingslånet 15.090 rår. deraf 211 rdr 20 öre äro särskildt inbetalda, utgörande ined tillagd 4 procents ränta under lånetiden 20.914 rdr I öre, med årlig annuitet af 1183 rår 10 öre under åren från och med 1865 till och med 1884 och återstoden, 801 rdr 81 5re, år 1885. Att så betydliga utgifter föranledt till skuldsättning kar varit oundvikligt, och byamännen halta dörför sett sir hödsakade att upptaga lån hos Norrlands bypotfestörening till belopp af 5.000 rdr, äfvensom hös Crskllda personer, hufudsakligen mot inteckningar. Jnder vanliga förhållanden hade af byåttänfts mycken omtanke, arbetsamhet och i för att återgälda så ansenliga skulE sånhollkt hafva lyckats, ed år isf till och med år ter inträffat, som ällestädes än medförde nöd och svår komst samt behof af undsättningslån. hiftade af denna anledning vid 1871 rs början för en tndsättningsskuld af 7600 rdr. ehs verkan vbade gig. bland annati iden, iminskad pentingtiligång ingsföretaget vat Viseetligen fallbordadt, men det återstod att odla den mark at 1254 tunn: lands vidd, som blifvit afdikad. Under nämnda omständigheter hafva byamännen dertill saknat krafter, hyarföre ock den förut varande växtlighete sn och stt arbete, hvarmed å des fördel för byamänneli 864; gen ö et, allmän nytta, har ej i någotdera bänstökdet mot svarat afsigterna, utan tvärtom, genom den atdikade markens läge vid allmän väg, blifvit ett varnende exempel emot dylika företag, som dock, möjligen bättre bernukkade och utförda under l lyckligare förhållanden, utgörå u ren för Norrbottens läns framtida utveck välstånd och till lifsuppehälle för befolkningen. Det synes således ej länga endast till Kuckola byammfns kilda utan ock till allmän skada, om ifrågavaralac å ingsföretag ej medelst odling bringas till växtlighet. För att företaget skall kunna komma till et nyttig fullbordan, är lindring af byamännens betryckta omständigheter af högsta behof påkallad, och jag vYåsar bysa don åsigt. att en sådan lin-ring är med rättvisa OCH billisket förenli ; I ödmjukhet åberopas, att vid 1853 å j lag beviljats 150.000 rår för afdiknin; ! förande, deraf en fontedel såsom anslag utan : iterbetalningsskyldighet och återstoden såsom lån l net två procents ränta; att vid 1856—1858 årens sier bevillate rår för hvartdera af påljande trenne å?, indör like vilkor som vid. regående riksdag, utom att räntan böstämfes s i s 1 fre procent; att vid 1859 och 1860 årens fikalag till vattenaftappningar anvisades 50.060 rår s der hvartdera af de följande tre åren, helt och Het såsom lån o mot fyra procents ränta samt yra procents amörveritik : fö sar och vattenaftappni so att minska frostlän änen samt El jr myrutdikninar, som försträdesvis igheten i de norrliänd j als. Fryksdals, Jösse och Nord-(: narks härader i Wermland, beviljats vid 1862 ; re dag 290.000 rdr, vid 1865 års riksdag 1 6 ( 120,000 rdr och vid 1567 års riksdag äfven 120.000 dr, deraf högst hälften al uppskattad arbetskostnad såsom anslag utan återbetalnin, Fldigret; att vid 1868 års riksdag 120.000 rdr för na ändamål anvis jestämdes vid dö I dvlikt hänseende vid rikslagarne åren 1869, 1870 och 1871 beviljade beopp af tillsammans 180,000 rdr. aD är således endast vid 1859 och 1860 årens 1ksda, odlingslån anvi ;yamän erhållit ifrågavarande lån. Vid samma ag bestä I S 1 t 1 i I S bes ämdes de strängaste lånevilkor, som i i 1 E 1 1 8 k öreköminit för made d af odlingar, och en orglig erfarenhet h säd ett dessa vilkor i i ro lämpliga. för den nordliga delen af riket vid tförandet af större odlingsföretag, emedan li räffade missväxtår urståndsatt fäntagarne att fan största olägenhet återgälda erhållet odlingsbl eten, att Kuckola byamän äro j förstå svenska epråket samt att iksdagsbeslut och författningar ej nutgifvas på et finska, har föranledt dertill att byamännen j nedom om förut gällande lindrigare jd , ej heller insett fördelen i afbidandetk f de förmånligare, som effer 1859 och 12860 årens g sdag medgåfvos och skäligen voro att förvänta den föratsättning, att riksdagen skulle fästa illbörligt afseende vid den landvinning. som stod tt ernå genom utförandet af dylika arbeten. Derest byamännens intresse för ett nyttigt anedt företags utförande varit mindre och deras iännedom större i afseende å vilkoren för erhål-, andet af understöd, så torde det vara otvifvel1 ktigt, att byamännen kommit i åtnjutande af f tt anslag utan återbetalningsskyldighet af minst 2,000 rår. möjligen 1 rdr, eller hälften aflt nåder gilladt kostr lags belopp. I denl mständigheten att männen ej halt tillräcklig f nsigt att bereda sig lika fördelaktiga vilkorsomi 1 E 1 i 1 D 1 g 1 nahanda fall medgifvits, hoppas jag i ödmjuket att riksdagen icke skall finna skäl att förägra dem åtminstone någon del af förmåner, om tillerkänts andre svenska undersåter, hvilka Norrland erhållit anslag för dylika ändamål. Jr laglig synpunkt kan visserligen ej skäl åbeopas för någon eftergiftiafseende å de bestämda inevilkoren, men billigheten synes mig fordra tt afsecnde fästes å de förmånligare bestämmeler, som medgifvits efter 1862 års riksdag, och . jordegare, ej aflägse från Kuckola by. komnit i åtnjutande samt äfven å den stora skiljak-t igheten 1 sättet för meddelandet af odlingsun-. jerstöd. som deraf blifvit en följd och som möjigen påkallar rättelse. f Vid 1867 års riksdag väcktes af ortens dårva-l: ande representant i riksdagens Andra kammare j j f : notion om eftergift af lånesumman, antingen i in helhet eller åtminstone med halfva beloppet, leröfver statsutskottet under den 5 Aprilsamma iv afgaf ett afstyrkande utlåtande, hvilket af dagen bifölls.